Svenska lantraser

Ett viktigt inslag i kring Skansens hus och gårdar är tamdjuren. Många av tamdjuren tillhör svenska lantraser som är anpassade till magert bete. De är härdiga mot hårt klimat, motståndskraftiga mot de sjukdomar som finns i vårt land och bra på att själva skaffa sig föda.

Fjällnära ko

Den Fjällnära kon kan minnas sin matmor i åratal och kommer springandes när hon hör matmoderns röst igen.

Fjällnära ko

Gotlandsruss

Gotlandsruss är den enda kvarvarande inhemska ponnyrasen i Sverige och har sitt ursprung på Gotland.

Gotlandsruss

Gutefår

Gutefåren är duktiga betesdjur som passar för att hålla de marker öppna som annars skulle växa igen.

Gutefår

Hedemorahöna

Hedemorahönan har en extra dun som gör att fjäderdräkten blir både tät och riklig och hönan ser större ut än vad den verkligen är.

Hedemorahöna

Jämtget

Jämtgeten kommer från jämtländska Gäddede och var förr vanlig framförallt i Jämtland och Härjedalen.

Jämtget

Linderödssvin

Linderödssvinen trivs bäst när de får vistas utomhus, även vintertid. De är duktiga på att söka sin egen mat.

Linderödssvin

Skånegås

Liksom alla gäss är skånegäss intelligenta djur och de kan bli mycket gamla, flera tiotal år om de inte slaktas i förtid.

Skånegås

Skånsk blommehöna

Hönans namn härstammar från det gamla skånska ordet för vitfläckig ”blommed” och syftar på hönans fjäderdräkt.

Skånsk blommehöna

Svensk gul anka

Svensk gul anka härstammar från en flock av olika skånska lantankor och framavlades på 1900-talet.

Svensk gul anka

Åsenfår

Åsenfårens ull är utmärkt till vadmalstyg, ett tyg som bönderna uppskattade eftersom det är både varmt och naturligt vattenavstötande.

Åsenfår

Öländsk dvärghöna

 Gallus gallus Ursprunget till våra tamhöns är det vilda hönssläktet Gallus i Sydostasien.

Öländsk dvärghöna