Fakta om julen

Från hedendom till kristendom

När Sverige övergick från hedendom till kristendom blev kyrkoåret på många sätt ett komplement till arbetsåret. I alla tider hade arbetsåret redan styrts av årstidsväxlingar och hade en social funktion för fest och firande, årsfester. Att fira Jesu födelse enligt en kristen tradition sammanföll väl med redan existerande festseder kring tiden för vintersolståndet. Här fanns det redan ett namn för denna tid på året – jul, vilket kom att bli den fortsatta benämningen men nu med utökad och kristen innebörd.

Även många ritualer och symboliska handlingar från den hedniska tiden levde kvar. Traditionen att ”dricka jul”, där man höjde dryckeshorn för att önska lycka, fortsatte även efter kristendomens intåg, nu till Guds och Kristus ära. Givmildhet blev också en viktig del av julfirandet, där man förväntades hjälpa sina medmänniskor oavsett samhällsskikt.

Varför vi firar jul är därmed en urgammal festsed som i alla tider haft högtidliga inslag, och som genom kristendomens intåg nytolkades och utökades.

Tomten tar form

Folktrons gårdstomte vakade över gården och djuren. Han kunde hjälpa människorna om han behandlades väl, men blev farlig om någon misskötte djuren eller gjorde honom missnöjd. Gröten var ett sätt att hålla sig väl med honom.

Denna gråklädda gestalt delade däremot inte ut julklappar. Dagens jultomte har vuxit fram ur flera förebilder, där gårdstomten har förenats med europeiska gåvotraditioner kring helgonet Sankt Nikolaus, barnens skyddshelgon.

Under slutet av 1800-talet bidrog bland annat Jenny Nyströms bilder till att forma den svenska jultomtens utseende.

Gåvor från julbocken

Traditionen att ge julklappar kan spåras till äldre tider, då man inte avvisade gårdstiggare under julen. Under 1700-talet blev gåvoutbytet en borgerlig tradition, och tidigt under 1800-talet blev det allt vanligare att ge inslagna julklappar med rim. Det traditionella omslagspappret var enkelt och lackat, men mot slutet av 1800-talet började paketsnören och julklappspapper bli populärt.

Innan tomten tog över kunde julklapparna delas ut av en person utklädd till bock. Under 1700- och 1800-talen förekom julbocken som gåvoutdelare i högreståndsmiljöer, men han kunde också vara en bullrig och ganska skrämmande figur som ställde till med upptåg.

Bocken förekom även i kontinentala kyrkliga spel tillsammans med Sankt Nikolaus. Där kunde helgonet föra en bock i koppel som en symbol för den tämjda djävulen.

Julbocken har alltså haft flera roller genom historien. I dag möter vi honom oftast som en figur av halm.

Nya inslag under 1900-talet

Julen fortsatte att förändras under 1900-talet. Adventskalendern kom från Tyskland, medan exempelvis misteln och kalkonen förknippas med anglosaxiska jultraditioner.

Även nya medier fick en plats i firandet. Sedan 1960 har Kalle Anka och hans vänner sänts på svensk tv på julafton och blivit en återkommande samlingspunkt i många hem.

Det vi i dag kallar en traditionell jul består alltså av inslag från olika tider och platser.

Att pynta och göra fint

En central del av julfirandet är förberedelserna kring att göra fint hemma, för många också att göra eget julpyssel att dekorera med. Även julpyntet har en lång tradition, ofta grundat i att ha olika funktioner.

Julhalmen

I äldre tid kunde golvet i stugan täckas med halm till jul. Halmen hade praktiska funktioner men tillskrevs också skyddande krafter i folktron.

Halm har även använts till julprydnader, som bockar och andra figurer. I den kristna julberättelsen förknippas den med barnet i krubban. Samma material har därmed fått plats i både folkliga seder och kristen symbolik.

Granen flyttar in

Seden med en klädd julgran kom till Sverige från Tyskland Under 1700-talet förekom granar i svenska högreståndshem, där man hade kontakter med omvärlden.

Under senare delen av 1800-talet fick julgranen större spridning i samhällsklasserna, men fortfarande under tidigt 1900-tal var den mest dekorerad i borgerliga hem. Granarna kunde smyckas med levande ljus, stjärnor, pappershjärtan och pepparkakor – symboler som också återfanns på julkort som började bli allt mer vanligt runt förra sekelskiftet och som många förknippar med en traditionell jul.

När julen kom till Skansen

Julfirandet på Skansen har ända sedan starten på 1890-talet utgått från en kombination av det gamla bondesamhällets traditioner och anpassningar till samhällets framväxande seder. Samtidigt har Skansen skapat egna jultraditioner genom åren.

Stjärngossar och lucia

Den första julen som firades på Skansen var år 1892, ett år efter öppning. Då införde man vad som kallades för stjärngossespel, en tradition som i Sverige kan spåras till 1600-talet, där stjärngossarna föreställde de tre vise männen och gick med en handhållen stjärna.

På Skansen skapades en ny version med visor, bland annat Staffansvisan, och teatraliska inslag från olika delar av landet. Stjärngossespelet blev ett uppskattat arrangemang och ett ärofyllt uppdrag. På 1930-talet bildades Föreningen Skansens Stjärngossar, där flera generationers deltagare bidrog till att föra traditionen vidare långt in på 1900-talet.

Julen 1893 tillkom luciafirandet på Skansen och runt år 1900 tog sig stjärngossarna in i luciatåget, både på Skansen och på olika håll i Sverige.

Julmarknaden växer fram

År 1903 lades grunden till Skansens folkkära julmarknad. Till en början liknade den tidens välgörenhetsbasarer och hade en liten krets medverkande bland Skansens anställda och medlemmar ur Skansens Folkdanslag.

Marknaden växte med tiden till ett stort arrangemang med hundratals medverkande. Genom åren har familjer återkommit med sitt hantverk och besökare gjort marknaden till en del av sina julförberedelser.