Om Alla helgons dag och Halloween

Allhelgona: Från kyrklig högtid till modernt minnesfirande

Allhelgonadagen är en kristen högtid som sedan 800-talet firas den 1 november. Den uppstod ursprungligen som en dag till minne av katolska kyrkans helgon och martyrer. Fram till 1953 hette den Alla helgons dag i Sverige, men benämns sedan dess som Allhelgonadagen i almanackan eftersom Alla helgons dag istället blev namnet på den officiella helgdag som inträffar på den lördag som ligger mellan 31 oktober–6 november.

I Sverige är den kyrkliga traditionen belagd sedan 1100-talet. Trots att den avskaffades som helgdag i och med almanacksreformen 1772 levde minnet kvar och fortsatte att uppmärksammas på olika sätt. Bland annat genom ungdomsfester i delar av landet och genom bondesamhällets arv av att betrakta 1 november som vinterns första dag och ett tillfälle att förutsäga vädret.

Parallellt hade den romersk-katolska kyrkan firat en minnesdag för alla avlidna, inte enbart helgon och martyrer, Alla själars dag. Dagen instiftades redan år redan år 998 i franska Cluny och firades den 2 november. I Sverige försvann den i samband med reformationen på 1500-talet, men idén att minnas de döda kom långt senare att prägla vårt moderna allhelgonafirande. 2002 återinförde Svenska kyrkan Alla själars dag som helgdag, och den infaller på söndagen efter Alla helgons dag.

Seden att tända gravljus

Under 1900-talet skedde en tydlig förändring i Sveriges sätt att markera minnet av de döda. Att tända ljus vid gravar, sannolikt influerat från katolska länder, spreds först i städerna och ökade snabbt i omfattning från 1950-talet. Ljusen gav uttryck för stillhet och eftertanke och blev en central del av hur högtiden tog form.

Halloween: rötter, migration och lekfullhet

Samtidigt som kyrkans minnesdagar växte fram i Europa levde andra idéer om hösten som övergångstid och gränsen mellan levande och döda, särskilt i de keltiskt präglade delarna av Irland och de anglosaxiska områdena. På allhelgonaafton, All Hallow’s Eve, tändes eldar för att vägleda de döda och hålla bort det onda. Motiven eld, mörker och närvaro av andra sidan känns igen i dagens Halloween-symbolik.

Under 1800-talet kom Halloween till USA genom irländska emigranter. Där utvecklades firandet gradvis till en barnens högtid med utklädning, maskerader och lekfulla inslag – bus eller godis (“trick or treat”) blev snart en återkommande ritual.

Halloween kommer till Sverige

Svenska spår av Halloween finns redan på 1950-talet i universitetsmiljöer där amerikanska gäststudenter ordnade fester. Under slutet av 1980-talet började storstadskrogar hålla Halloweenaftnar samtidigt som film, litteratur och tv-serier gav högtiden större synlighet i Sverige.

En storskalig lansering i Stockholm 1990 av bland annat butiken Butterick’s och restaurangen Hard Rock Café bidrog till att Halloween slog igenom på allvar. Sedan dess har firandet vuxit, särskilt bland barn och unga, men också i föreningsliv och skolor.

Likheter och skillnader

Halloween är ett av många exempel på traditioner som migrerar, anpassas och förenas med äldre seder och ritualer. Alla helgons dag och Halloween är alltså två traditioner som lever parallellt.

Många familjer besöker kyrkogårdar, tänder ljus och deltar i minnesgudstjänster samtidigt som de också ägnar sig också åt utklädning, fest och bus eller godis. Samtidigt finns släktskap med andra traditioner, inte minst det svenska påskfirandets utklädning.

Traditionerna på Skansen

2025 anordnas Skansens första officiella Halloween-firande. Tidigare under 2000-talet har inslag av både Alla helgons dag och Halloween funnits under Skansens höstlovsprogram, med aktiviteter på kusligt tema.

Under 1930–1960-talet hölls predikoturer och gudstjänster i Seglora kyrka runt Allhelgonadagen.