Folkets hus

I slutet av 1800-talet organiserade sig arbetarklassen, men det var svårt att skaffa samlingslokaler för både politiska och religiösa grupper. Lösningen blev att man byggde egna lokaler och runt om i landet uppfördes Folkets hus.

Från engagemang till eget hus

Under 50 års tid fungerade Folkets hus i värmländska Gersheden som bygdens samlingslokal, det hus som idag står på Skansen.

I början av 1900-talet samlades några lokala ungdomar i en skomakarverkstad för att dela sina socialistiska åsikter. När bygdens missionsförbundare såg misstänksamt på att verkstaden lyste sent på kvällarna fick man inte längre låna lokalen. Ungdomarna startade då medlemsföreningen Gershedens Folkets hus och började samla ihop pengar för att kunna upprätta en egen byggnad.

Genom att sälja andelsbevis à 5 kr styck fick man in runt 500 kr och man anordnade också fester, så kallade ”hopaluns” som var danstillställningar med kaffe och dopp. De insamlade medlen gick till virke och på kvällarna efter arbetet byggde man själv på huset – flera av föreningens medlemmar var hantverkare som var vana vid liknande arbeten.

1908 stod Folkets hus i Gersheden klart. Huset bestod av en större sal och innanför låg ett mindre rum samt ett litet kök, vilket var den mest förekommande planlösningen för ett Folkets hus vid tiden. Föreningen hade inte råd att köpa möbler så husets första sittplatser bestod av några utgallrade kyrkbänkar. Huset värmdes upp av två kaminer och i köket fanns en vedspis som mest användes för att koka kaffe.

Föreningsliv och kulturevenemang

I Folkets hus hade den lokala socialdemokratiska ungdomsklubben sin samlingsplats. Eftersom man inte hade någon vana av att arrangera möten så tog man hjälp av handledningar som ”Om öfverläggningar och beslut, en hjälpreda för deltagare i möten och sammanträden”.

I kassaböckerna framgår en ständig brist på pengar och för att få in inkomster så hyrdes huset ut till andra politiska föreningar. Det fanns inga krav på att de som använde lokalen skulle ha en viss politisk åskådning, så både vänster- och högersympatisörer hyrde huset. I det inre rummet höll nykterhetsföreningen Verdandi studiecirklar, de inköpta böckerna blev husets eget bibliotek. I början av 1900-talet fick bygden besök av olika kringresande agitatorer. Kata Dalström som var en av landets mest kända talare pratade om allmän och lika rösträtt – det kom att dröja till 1921 innan kvinnor fick rösta i riksdagsvalet.

Folkets hus blev också en viktig plats att mötas och ha roligt. Förutom danser höll man filmvisningar och på 1920-talet hyrde man in en radio. Till många Folkets hus hörde en folkpark, i Gersheden fanns ingen riktig park men det fanns en populär skjutbana till vilken ungdomsklubben köpte in ett luftgevär. På 1950-talet hade man både vävkurs och pingis i huset.

Om flytten till Skansen

Efter andra världskriget minskade verksamheten i Gershedens Folkets hus och 1959 skänktes huset till Skansen. Det kom att dröja några år innan flytten kunde genomföras, och sidobyggnader som bod, vedbod och dass kom inte med vid flytten. Biblioteket som hade tillhört verksamheten hade flyttats till Folkbiblioteket i Ransäter-Munkforns men skänktes sedan till Skansen. Vid invigningen 1964 närvarade dåvarande statsministern Tage Erlander, som själv kom från trakten.

Fördjupning av byggnadsskick

Huset byggdes med en liggande ytterpanel och stående innerpanel med isolering emellan. I den stora salen var det öppet nästan till taknoken. Eftersom föreningen saknade pengar tog det tid innan huset kunde färdigställdas, vid invigningen 1908 kunde huset användas men målningen var inte klar förrän på 1920-talet. 1917 fick byggnaden tegeltak och 1921 byggdes förstugan till. Den sista stora upprustningen skede på 1950-talet, då lades golvet om i stora salen och man lät göra innanfönster. I kök och bibliotek lades det in en korkmatta och nya gardiner sattes upp.