Under Gräns sista år som soldat på 1860-talet är det fredstid. Sveriges försvar har sedan länge varit organiserat i det så kallade indelningsverket, vilket Karl XI införde 1682 och som fungerade fram till år 1901 när den allmänna värnplikten infördes.
Indelningsverket innebär att flera gårdar tillsammans bildar en rote och varje rote ska hålla en soldat. 25 rotar tillsammans bildar ett korpralskap, sex korpralskap bildar ett kompani och åtta kompanier ett regemente.
Av rotebönderna får han en liten lön varje år samt bostad, mat och kläder. Det är meningen att soldaten ska försörja sig och sin familj på vad torpet avkastar. Oftast finns åtminstone ett potatisland och en ko.
Militäruniformen får soldaten inte ha på sig hemma. På torpet går han klädd som alla andra, i vadmalsbyxor, rock och grova skor. Uniformern och kronans gevär förvarar han i en särskild kista, rotekistan, mellan militärövningarna som äger rum en gång om året.
Gustaf Johansson var den sista soldaten på torpet. Gräns blev hans soldatnamn - Gustaf Johansson Gräns. Det var praktiskt att den som blev soldat fick ett nytt efternamn eftersom så många hade samma efternamn som till exempel Johansson eller Andersson. I regel var det kompanichefen som bestämde vad soldaterna skulle heta. Ibland berättade namnen något om soldatens karaktär: Rask, Modig eller Tapper. Andra soldatnamn var direkt förknippade med det militära livet: Pistol, Sköld och Lans.
Torpet soldaten Gräns och hans familj brukar är byggt enligt 100 år gamla bestämmelser och håller de mått som stadgats för indelningsverkets soldatboställen. Det stod ursprungligen på gården Högaskogs marker i Eksjö socken i Småland och består av förstuga, stuga och kök. Utanpå den ena stuggaveln sitter den obligatoriska rotetavlan, som talar om att torpet tillhört rote nr. 91 vid Vedbo kompani, Kalmar regemente.
Upp
