I jordbruket runt år 1900 har gårdarna i södra Sverige gått från att producera för eget behov till råvaror som ska säljas på en marknad. Med hjälp av nya rön inom odling och avel, och stöd från samhället, kan bönderna till en början göra goda förtjänster. De odlar och säljer sockerbetor till de nyetablerade sockerbruken och mjölk, industrisamhällets vita dryck, till mejerierna. Den växande stadsbefolkningen har också fått nya kostvanor och efterfrågar fläsk, socker, mjölk och vete.
Familjen på Skånegården består av Per och Bengta Åkesson och sönerna Nils Ludvig och Emil. Till gården hör 20 tunnland jord, där familjen odlar säd och sockerbetor. Dessutom har de några kor och ungdjur, höns och ankor.
Emil hjälper till på gården och tanken är att han ska ta över men så blir det inte. Efter första världskrigets goda tider upplever de 1920-talets ekonomiska svårigheter. 1925 säljs gården.
Skånegården flyttades till Skansen 1973-77 från Högs socken. Emil kunde då beskriva hur familjen levt och brukat gården och hur hemmet var inrett på 1920-talet.
Upp
