Kolonistugorna på Skansen. De två kolonistugorna på Skansen flyttades hit från södra Tantolunden på Södermalm i Stockholm 1997. Den röda representerar 1920-talet och den gula 1940-talet. Båda stugorna omges av vackra trädgårdar med både nyttoväxter och blommor.
Sparad som favorit Spara som favorit

Kolonistugorna

Under 1800-talets senare del ökade Stockholms befolkning kraftigt. Den industriella revolutionen gjorde att många flyttade in till städerna för att försörja sig. En egen liten trädgård för att kunna odla frukt och grönsaker sågs som en väg att förbättra livsvillkoren för de trångbodda stadsborna.

Öppettider

Idag 24/9 11:00 - 15:00
lör 25/9 11:00 - 16:00
sön 26/9 11:00 - 16:00
mån 27/9 11:00 - 15:00
tis 28/9 11:00 - 15:00
Visa alla Öppettider ›

Kolonistugorna på Skansen

Koloniområdet på Skansen består av två kolonistugor, ett dass samt odlingslotter. Här berättas om hur stadens arbetarbefolkning under nödåren under 1900-talets första årtionden gavs möjlighet till självförsörjning genom att staden upplät mark för odlingslotter åt enskilda.

Kolonistugorna uppfördes omkring 1920 i Södra Tantolundens koloniområde på Södermalm i Stockholm och flyttades till Skansen 1996. Den röda representerar 1920-talet och den gula 1940-talet. Båda stugorna omges av vackra trädgårdar med både nyttoväxter och blommor.

1920-talsstugan

1920-talsstugan har en enkel inredning. Trädgårdsmöbler saknas och gångarna består av upptrampade stigar. Här möter vi Karl-August och Viktor, två vänner som delar en kolonilott där den mesta av odlingsytan går åt till att odla ätbart. Läs mer om Karl-August, Viktor och deras odlingar under Koloniträdgårdarna.

1940-talsstugan

1940-talsstugan är bekvämare och mer trivsam. Nu har man råd att bygga terrasser, införskaffa trädgårdsmöbler och anlägga grusade gångar. Det var nu som kolonilivet och odlingen blev en trevlig fritidssysselsättning.

Fler rosor och ettåriga snittblommor planterades och lite ovanligare sorters perenner odlades. Fortfarande odlas det lite nyttoväxter, som potatis och grönsaker, att skördas till festligare tillfällen.

Koloniföreningarna i Sverige

I slutet av 1800-talet bildades de första koloniföreningarna. För en billig penning kunde stadsbor få tillgång till en kolonilott som både innebar möjlighet till rekreation och chans att dryga ut den skrala hushållskassan med egenhändigt odlade frukter, potatis, grönsaker och rotfrukter.

Koloniträdgårdsrörelsen kom till Sverige från Tyskland och Danmark. De första koloniföreningarna bildades i Landskrona på 1890-talet och till Stockholm kom de 1906, genom borgarkvinnan Anna Lindhagens försorg. Kolonilotterna innebar en möjlighet för den trångbodda arbetarklassen att få tillgång till frisk luft och bra mat.

Efter den långa arbetsdagens slut i bullriga, monotona och smutsiga industrier lockade kolonilottens lugn, men kanske framförallt möjligheten till att säkra sin egen mat.

Till en början var reglerna strikta, bara nyttoväxter fick odlas och kolonierna skulle "hufvudsakligen vara afsedda för de stora skaror af kroppsarbetare och deras vederlikar som inne i staden lefva i små villkor och hade besvärliga bostadsförhållanden". Det som odlades på lotten fick endast vara till det egna hushållet, och det kontrollerades noga att ingen odlade för avsalu. Föreningsarbetet var en viktig del, i början var det många frågor kring vatten och vägdragningar som skulle lösas, men det var inte bara hårt arbete. Många föreningar ordnade med gemensamma fester och aktiviteter.

Kolonirörelsen har visat sig vara mycket livskraftig och är idag en attraktiv del av fritidslivet och odlingslandskapet.

Läs mer

En berättelse om livet på lotten runt 1940

Så här beskrev en man som tillbringade många barndomssomrar hos sina morföräldrar tillvaron i en liten kolonistuga på fyrtio- och femtiotalen:

"Kolonin var en fin plats att gå till, en oas, ett andrum i staden dit barn och barnbarn kom och man umgicks med grannarna i de andra kolonierna och fikade. Vänner och bekanta tittade in helt apropå för en liten pratstund eller kortspel.

Ytan var inte stor men det fanns plats till att odla både blommor och nyttoväxter. Färsk frukt såsom äpplen, päron, plommon, jordgubbar och gurkor, vaxbönor, potatis, rödbetor, tomater, morötter, mm, kom till nytta antingen direkt eller så lade man in det och konserverade för senare bruk.

Många barn fick lära sig spika, såga, gräva och odla för första gången här. Fågelholkar sattes upp och det var kul att se om det kom fåglar och bosatte sig i dem och vilka fåglar det var. Då lärde man sig något om dem. Hade man plats till en liten gräsyta kunde man spela badminton eller krocket. Det var ju lite grann som att komma ut på landet. Många i de äldre generationerna hade haft sin barndom på landsbygden. Inte alla hade bil som nu för tiden. Men med cykel kunde man nu komma till 'landet' i form av kolonin ganska snabbt och enkelt. I koloniområdet försvann liksom staden för en stund."

Läs mer

1914-1945


Trädgårdar

Upp