Gotlandsruss

Hästen har sedan långt tillbaka en speciell särställning bland husdjuren. Den användes i början som riddjur, men ersatte oxarna som dragdjur för ca 100 år sedan. Det är den enda kvarvarande inhemska ponnyrasen i Sverige och är från början en vild hästras. Den har sitt ursprung på Gotland där den har funnits i flera tusen år. I dag finns det cirka 6 000 Gotlandsruss i Sverige. Den mest kända flocken finns på Lojsta hed på Gotland, där ett femtiotal russ strövar fritt på ett stort område.

Motståndskraftig mot sjukdom

Russens huvud är proportionerligt med bred panna, rak näsrygg och vaken blick. Gotlandsrussen förkommer i färgerna brun, fux, svart, isabell, bork, ventralskäck och tigrerad.

Russet är en populär ridhäst, men används också som trav- och arbetshäst. Den klassificeras som ponny eftersom den har en mankhöjd på ca 115–130 cm. Det är en mycket uthållig och stark ras med god motståndskraft mot sjukdomar. De är även lättlärda och har ett gott lynne.

Gotlandsruss och människan

I gamla tider användes russet främst som draghäst i jordbruket. Men även som landsvägshäst användes russen flitigt. Deras goda travförmåga och uthållighet kom väl till pass här. Redan under vikingatiden var russet en handelsvara. Från mitten av 1800-talet såldes de framför allt till Tyskland, England och Belgien, där de små hästarna användes som dragdjur i kolgruvorna. Under samma tidsperiod trädde laga skiftet i kraft vilket innebar att gotlandsböndernas marker delades upp. Man började förvandla skogsmark till åkermark och russens naturliga betesmarker hotades därmed.

Russgift och lambgift – hus för utfodring

Här på Skansen hittar du Gotlandsrussen vid Lambgiftet, nära Skånegården. Lambgift och russgift är hus av gotländsk typ, där utegångsfår och russ kan söka skydd och bli utfodrade vintertid. Djuren kan gå in och ut genom en öppning i undervåningen och på loftet förvaras hö och löv. Ordet lambgift kommer av lamb = får och gift = giva och är namnet på en plats där man ger fåren foder.