Sparad som favorit Spara som favorit

Gotlandsruss

Russen tillhör är en härdig hästras som har sitt ursprung under järnåldern på Gotland. På Lojsta hed lever fortfarande halvvilda russ i stora flockar.

Hitta hit

Öppna Skansenkartan ›

Visste du att

I gamla tider användes russet främst som draghäst i jordbruket och som landsvägshäst.

Snabba fakta om gotlandsruss

Vetenskapligt namn: Equus caballus
Ordning: Uddatåiga hovdjur
Familj: Hästdjur
Vikt: Ca 400 kg
Mankhöjd: 130 cm
Könsmognad: 2 år hos ston
Parningstid: Huvudsakligen på våren
Dräktighetstid: Ca 11 månader
Antal ungar: 1 föl
Medellivslängd: 20-25 år ibland upp till 40
Äter: Växter
Förekomst i Sverige: Ett femtiotal strövar fritt på Lojsta hed på Gotland. Totalt 6000 individer.

Här på Skansen hittar du Gotlandsrussen vid Lambgiftet, nära Skånegården.

Hästen har sedan långt tillbaks en speciell särställning bland husdjuren. Den användes i början som riddjur, men ersatte oxarna som dragdjur för ca 100 år sedan. Det är den enda kvarvarande inhemska ponnyrasen i Sverige och är från början en vild hästras. Den har sitt ursprung på Gotland där den har funnits i flera tusen år. I dag finns det cirka 6000 Gotlandsruss i Sverige. Den mest kända flocken finns på Lojsta hed på Gotland, där ett femtiotal russ strövar fritt på ett stort område.

Utseende

Russens huvud är proportionerligt med bred panna, rak näsrygg och vaken blick. Gotlandsrussen förkommer i färgerna brun, fux, svart, isabell, bork, ventralskäck och tigrerad. Russet är en populär ridhäst, men används också som trav- och arbetshäst. Den klassificeras som ponny eftersom att den har en mankhöjd på ca 115-130 cm. Det är en mycket uthållig och stark ras med god motståndskraft mot sjukdomar. De är även lättlärda och har ett gott lynne.

Gotlandsruss och människan

I gamla tider användes russet främst som draghäst i jordbruket. Men även som landsvägshäst användes russen flitigt. Deras goda travförmåga och uthållighet kom väl till pass här. Redan under vikingatiden var russet en handelsvara. Från mitten av 1800-talet såldes de framför allt till Tyskland, England och Belgien, där de små hästarna användes som dragdjur i kolgruvorna. Under samma tidsperiod trädde laga skiftet i kraft vilket innebar att gotlandsböndernas marker delades upp. Man började förvandla skogsmark till åkermark och russens naturliga betesmarker hotades därmed.

Läs mer de gotländska russgiften

– Läs mer –