Vi använder kakor (cookies) för att förbättra, mäta och analysera användningen av webbplatsen samt för besöksstatistik och marknadsföring.

Fakta om nyår

Spådomar, klockringning och löften om framtiden – årsskiftet har länge varit en tid för både fest och eftertanke. Här kan du läsa om äldre nyårsseder och hur Skansens firande blev en tradition som når människor i hela Sverige.

  • I Sverige blev den 1 januari officiellt årets första dag under 1500-talet. Nyårsdagen är också en kyrklig helgdag, medan nyårsafton, den 31 december, med tiden har utvecklats till en festkväll med vänner, musik och gemensam väntan på tolvslaget.

    Dagens firande har formats av äldre lokala seder, nya vanor och internationella influenser. Nyårslöften är ett exempel på hur årsskiftet förknippas med möjligheten att börja om. Men långt innan löften om nya vanor blev vanliga försökte människor både förutse och påverka det kommande året.

  • Spådomar om det nya året

    I bondesamhällets folktro ansågs nyårsnatten, liksom julnatten, vara laddad med särskilda krafter. Den som kunde tyda nattens tecken kunde få veta något om framtiden.

    En av spådomssederna var att ”gå årsgång”. Den kunde förekomma vid olika högtidsnätter, bland annat kring jul och nyår. Årsgångaren förberedde sig genom att fasta och tiga. Under natten skulle personen sedan vandra i fullständig tystnad, exempelvis mellan kyrkor och korsvägar, och vara uppmärksam på vad som syntes och hördes.

    Årsgångsvandringen kunde enligt folktron vara farlig. Bland de väsen man riskerade att möta fanns Gloson, en skrämmande, grisliknande varelse. Den som klarade prövningarna kunde få se och höra tecken som avslöjade vad det nya året skulle föra med sig.

    Ett annat sätt att spå var att hälla smält bly eller tenn i vatten och tolka de former som uppstod. En båtliknande figur kunde tyda på en resa, medan en krona kunde förebåda ett giftermål. Spådomarna handlade ofta om sådant som hade stor betydelse i människors liv: kärlek, skörd, sjukdom och död.

  • Att fira tillsammans

    Med tiden blev nyårsfirandet en festlighet och en tydligare social tillställning för vänner och bekanta, i kontrast till julen som familjehögtid. Fenomenet att nyårsvaka spred sig under 1800-talet från borgerlighetens baler och nyårsvisiter till alla samhällsklasser, när allt fler flyttade in till städerna.

    Klockringning är en urgammal tradition och har haft många samhällsviktiga funktioner, som att varna för fara eller uppmärksamma något högtidligt. Klockringningen på nyårsnatten gick från att vara en sed i städerna, vidare ut till landsbygden. I Sveriges södra delar samlades byns ungdomar kring klocktornen och skyndade sig upp för att ringa i klockan. Var man först kunde man vänta sig den finaste skörden under nästkommande år.

    1879 fick hela Sverige gemensam tid, och nu kunde hela svenska folket för första gången uppleva tolvslaget samtidigt.

  • Nyårsläsare genom åren
    1895:

    Nicklas Bergendahl, anställd på Skansen

    1897-1945:

    Anders de Wahl, skådespelare (återkommande flera år under perioden)

    1898:

    Anders Oscar Eliasson, skådespelare

    
1899:

    Ruben G:son Berg, skådespelare

    1977–1982:

    Georg Rydeberg, skådespelare

    1983–1996:

    Jarl Kulle, skådespelare

    1997–2000:

    Margaretha Krook, skådespelare

    2001–2013:

    Jan Malmsjö, skådespelare

    2014:

    Loa Falkman, operasångare

    2019:

    Lena Endre, skådespelare

    2021:

    Reine Brynolfsson, skådespelare

    2022:

    Lena Olin, skådespelare

    2023:

    Tomas von Brömssen, skådespelare

    2024:

    Johan Rabaeus, skådespelare

    2025:

    Helena Bergström, skådespelare

  • Skansens nyårsfirande växer fram

    Redan 1893 förekom klockringning på Skansen under nyårsafton. Två år senare införde grundaren Artur Hazelius uppläsningen av dikten Nyårsklockan, den svenska översättningen av Lord Alfred Tennysons dikt Ring Out, Wild Bells. Den förste att läsa orden ”Ring, klocka ring” på Skansen blev Nicklas Bergendahl, som var anställd på museet. År 1897 fick den unge skådespelaren Anders de Wahl uppdraget. Han återkom som uppläsare flera gånger fram till 1945.

    Väl inne på Skansen skedde uppläsningen på Renberget och klockringningen i Skansens klockstaplar. Besökarna kunde se den ceremoniella tändningen av nyårsbålet och uppleva hur utsiktstornet Bredablick lystes upp av elektriska lampor formade som siffrorna i det nya årtalet.

    Live från Skansen i radio och TV

    År 1928 sändes diktuppläsningen för första gången i radio. Därmed kunde människor runt om i landet ta del av traditionen utan att själva vara på Skansen.

    Vid årsskiftet 1977–1978 visades Skansens nyårsfirande för första gången i TV. Tillsammans med Sveriges Radio hade man diskuterat fram ett firande i större skala och TV2 direktsände en ny, underhållande nyårsshow från restaurang Solliden där bland annat Hjördis Pettersson, Tommy Körberg och Grynet Mollvig medverkade.

    Snart tog sig firandet till Sollidenscenen och det idag välkända formatet med SVTs direktsändning etablerades. Härifrån kan man idag uppleva ett helt nyårsprogram med uppträdanden av välkända artister. Sedan 2013 utses årligen en ny person för det ärofyllda uppdraget som nyårsläsare och att föra nationen in i det nya året med orden ”Ring, klocka ring”.

händer med tomtebloss

På nyårsafton är Skansen öppet som vanligt under dagen och öppnar åter på kvällen för nyårsfirande. På Sollidenscenen väntar musik, underhållning och förväntan inför det nya året i SVTs direktsända program Tolvslaget på Skansen.