Snickerifabriken

I slutet av 1800-talet växte möbelindustrin i Småland fram. Jorden var stenig och svårodlad och människor behövde andra inkomster än den från jordbruket. I Småland fanns det gott om skog med både barr- och lövträd.

Möblerna tillverkades först för hand men senare användes maskiner i tillverkningen. Antalet möbelfabriker växte snabbt och på 1920-talet fanns det 180 stycken i Småland. Möblerna såldes i stora delar av landet, mest till Stockholm dit de transporterades på järnvägen. 

År 1897 byggdes Virserums nya snickerifabrik i Hultarp som är den byggnad som finns bevarad på Skansen. Från början drevs fabriken med ett vattenhjul som fanns i Virserumsån. På 1920-talet elektrifierades snickerifabriken och i taket fanns en remdrift som ledde kraften till maskiner som planhyveln och bandsågen.

Ekmöbler introduceras och blir populära 

I Virserum grundades Ekelunds snickerifabriks aktiebolag år 1883, och kom att kallas för ”Bolaget”. De började med något nytt – möbler tillverkade av ek. Ekmöblerna blev mycket populära och fler fabriker började tillverka dem.

Möblerna tillverkades som ett ”möbelgarnityr” vilket innebar att stolar, bord och skänk gjordes i samma stil. Ekstolarnas rygg dekorerades med ett utskuret äpple som gjordes av en snickare som behärskade bildhuggeri.

Snickerifabrikernas arbetskraft och utveckling

Under slutet av 1800-talet gav möbelindustrin ännu försörjning åt en stor del av kommunens invånare. Hantverksmässig tillverkning av möbler i hög kvalitet och små serier var bygdens styrka. En snickare utförde alla moment i stolstillverkningen, men när maskiner blev vanligare så delades tillverkningen upp i olika steg.

På maskinavdelningen sågades och hyvlades möberdelarna till, sedan sammanfogades delarna av snickarna. En femtedel av personalen på en snickerifabrik arbetade i bonareverkstaden. Där betsades möblerna och bonades för att få upp glansen i träet. Det var många unga kvinnor som arbetade med boning och de kallades för ”bonarjäntor”. På snickerifabrikerna fanns det också tapetserare som arbetade med att stoppningen av sitsar.

Arbetsmiljö och arbetsvillkor

Fabrikerna var farliga arbetsplatser eftersom maskinerna inte hade de skydd som krävs idag. År 1899 gick snickarna samman och bildade Svenska träarbetareförbundet för att kunna påverka sina villkor.

I 1918 års avtal fick man höjd lön och kortare arbetstid. Arbetstiden sänktes då från 58 till 54 timmar i veckan, eftersom man vid den här tiden arbetade även på lördagarna.

Senare möbeltillverkning

De små snickerifabrikerna blev under 1900-talet utkonkurrerade av större möbelfabriker där många hade sin tillverkning utomlands. Möbeltillverkare som Ikea, Lammhult, Källemo och Gemla har alla sina rötter i den småländska möbeltraditionen.

När Snickerifabriken kom till Skansen

Virserums nya snickerifabrik i Hultarp byggdes 1897 och var i bruk till 1977 då den skänktes till Skansen. Byggnaden flyttades under åren 1987–1989 och invigdes 1991.

Fasaden är klädd med locklistpanel som är målad med röd slamfärg. Dörr- och fönsterfoder är målade med vit linoljefärg och dörren med gul linoljefärg. Taket är ett sadeltak klätt med papp. Delar av verkstadsutrustningen kommer från fabriker i Åtvidaberg och Nacka.