Bollnässtugan

Att bygga hus till fest har inte varit vanligt på alla håll i landet, men i Hälsingland har det varit en del av byggnadstraditionen. Idag ligger Bollnässtugan för sig själv men ursprungligen var det en del av Knubbens gård i Herte by i Bollnäs socken. Där var det ett hus reserverat för olika skeden i livet, som högtider och firanden. Under självhushållningens tid hade varje byggnad en egen funktion och trots att det var den minsta gården i Herte by så bestod den av ett tjugotal byggnader som vardagsstuga, drängstuga, fähus, smedja och förrådsbodar.

Bollnässtugan är en så kallad parstuga med två stora rum på var sida om en förstuga, kallade helgdagsstuga och vardagsstuga. I helgdagsstugan firades bröllop och dop, den användes även till begravningar och julfirande. Vid de tillfällen som bygdens präst kom för att hålla husförhör, ett slags religionsförhör, kunde det göras här.

I vardagsstugan bedrevs tidvis undervisning eftersom trakten inte hade någon fast skola, utan skollärarna undervisade på olika gårdar. I huset finns även en kammare som användes som sovrum för övernattande gäster och en mindre kammare för mathantering.

Allmogemålarens interiörer

Helgdagsstugorna var ofta rikt dekorerade och Bollnässtugan är ett tydligt exempel på detta. Interiören målades år 1786 av målaren Jonas Hertman. Målningarna gjordes ofta på linneväv men här är de målade med limfärg direkt på timret och är utformade som stora tavlor med dekorativa ramar. De visar passionshistorien som skildrar Jesu lidande, död och uppståndelse. Målningarna i vardagsstugan föreställer landskapsmotiv och väggfälten är dekorerade likt en tapet.

Jonas Hertman var en av Hälsinglands främsta målare under senare delen av 1700-talet. Det var inte bara han själv som målade, hans bror Erik står också nämnd som målare i kyrkböckerna. Muntliga källor berättar även att hustrun Lisa Jonsdotter och troligtvis även hans barn hjälpte till i arbetet.

Allmogemålarna målade väggar, tak och ibland även möbler. Ett flertal målare inspirerades av det omkringliggande landskapet med djupa dalar och blånande berg, men de kunde även använda olika tryckta bilder samt målningar i kyrkor och förmögna hem som förlagor. Måleriet i Bollnässtugan är det enda av Jonas Hartman som är bevarat i sin helhet.

Bollnässtugan i Skansens verksamhet

1893 drog Skansens grundare Artur Hazelius igång med vårfester som var ett stort evenemang med mat, dryck och underhållning. Det byggdes marknadsstånd men även flera av de historiska byggnaderna användes i festligheterna. Bollnässtugan kallades för gästgiveri varifrån det utgick hästskjutsar och på trappen samlades historiska festtåg. Inifrån huset betraktade Artur Hazelius vårfesten och skickade lappar till sina medarbetare om saker som borde åtgärdas eller nya idéer som skulle genomföras. En av Artur Hazelius närmaste medarbetare Sigrid Millrath skriver i sina memoarer om att hon ”vågar säga att ingen hade så roligt på dessa fester som Hazelius själv”.

Under åren har Bollnässtugan varit en plats för många olika typer av aktiviteter, som ljusstöpning, berättande, vävning, musik och luciafirande. 1924 dukades det första kulturhistoriska julbordet upp efter förebilder från Bjuråker. I modern tid dukas ett liknande julbord upp i Delsbogården.

När byggnaden kom till Skansen

1892, året efter Skansens grundande, köptes Bollnässtugan som flyttades till Skansen och uppfördes på nytt. När Hazelius och hans medarbetare letade efter hus som skulle passa på Skansen letade man efter ålderdomliga och representativa byggnader. För att husen skulle se riktigt gamla ut gjordes ibland vissa justeringar, Bollnässtugan fick till exempel nya skorstenar efter gamla förlagor och förstukvisten flyttades från en annan byggnad på samma ursprungsgård.

Bollnässtugan hade redan flyttats en gång innan den kom till Skansen. Gården som den tillhörde låg först nära sjön Härten som svämmade över så att vattnet steg in i byggnaderna, det sas att ”det gick att ro inne på logarna”. För att undvika översvämningar flyttades gården till en höjd kallad Knubbebacken och gården fick sedermera namnet Knubbens gård. På Skansen placerades Bollnässtugan först öster om Bollnästorget men med tiden blev det trångt och byggnaden saknade en gårdsplan. 1979 flyttades den till sin nuvarande placering väster om Bollnästorget närmare andra hus från Hälsingland.

Fördjupning om byggnadsskick

Bollnässtugan är knuttimrad och består ursprungligen av två hus som är sammanfogade till ett. Med årens lopp hade byggnaden fått panel och fönsterluckor, vilka togs bort när det flyttades till Skansen. Bollnässtugan har en dekorerad förstukvistarna vilket är typiskt för Hälsingegårdarna.

Sju hälsingegårdar blev med sina rika interiörer en del av UNESCOs världsarv år 2012.