Julskinka, Janssons frestelse och mer därtill
Lutfisken är en tradition som har sitt ursprung i att man under den katolska tiden fastade inför jul och istället åt fisk. Den torkade fisken blötlades på Anna-dagen den 9 december, därefter följer en procedur med lutning och avlutning som sammanlagt tar ca 14 dagar. Andra klassiker på julbordet går inte riktigt så långt tillbaka i tiden.
Skinkan är en relativ nykomling i sammanhanget och blev populär på 1900-talet. Innan dess sparades skinkan, som var en fin del av grisen till senare på året. Istället åt man korv, sylta, grishuvud och grisfötter till jul. Köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse dök upp först på 1970-talets julbord.
Risgrynsgröt – en dansk delikatess
Risgrynsgröten var en delikatess eftersom ris var en importerad och dyr vara. Ris à la Malta med vanilj, socker och grädde gjorde risgröten till en tjusigare efterrätt på det borgerliga julbordet. Rätten kommer från Danmark där den heter Risalamande, och det i sin tur kommer från franskans Riz à l’amande – ris med mandel. En mandel i gröten kunde visa vem som skulle bli gift under året.
Julbord från norr till söder
Man har ätit olika typer av julmat i olika delar av landet och det avspeglar sig i de juldukningar som finns på Skansen. I Bohuslän var det vanligt med rödkål och äggost, på Gotland serverades saffranspannkaka, i Halland grönkål, i Skåne lutad ål, på Öland kroppkakor, i Östergötland bruna bönor och fläskkorv, i Uppland gädda, i Värmland hackkorv, i Västergötland grynkorv och i Delsbo ställdes kalvsteken fram på julbordet – för att nämna några exempel.
