Statarlängan

Under 1800-talet ökade Sveriges befolkning och många personer som bodde på landsbygden var utan arbete. Statarna var fattiga lantarbetare som arbetade på stora gårdar där det fanns många kor. Lönen som de fick kallades ”stat” och bestod till stor del av mjölk, råg, vete och korn. Bostaden och ett potatisland ingick också i betalningen.

Männen som var statare tog anställning som drängar på gården. I kvinnornas arbetsuppgifter ingick, utöver att ta hand om barnen och hemmet, att mjölka korna. Arbetet med mjölkningen och att diska de stora mjölkkärlen var slitsamt. Barnen gick i skolan men de fick också hjälpa till hemma och på gården när det var skördetid. 

Hela familjen bodde i ett rum

Statarlängan visar hur två familjer bodde i början av 1920-talet. Varje familj hade ett rum att bo i och varsitt förrådsrum. Förstuga och utedass delade båda familjerna på. I Statarlängans vänstra rum bodde Wilhelm och Charlotta Carlsson mellan åren 1874–1924. Det var ovanligt att en statarfamilj bodde så länge på samma ställe, ofta flyttade man i hopp om att få det bättre.

På 1930-talet kom statarsystemet att kritiseras alltmer, både i litteraturen och den politiska debatten, och 1945 avskaffades det helt.