Människan har i
alla tider fascinerats av visenten, som är ett av de vanligaste motiven på
europeiska grottmålningar. Även romarna fascinerades av det gigantiska djuret
och använde gärna visenttjurar i sina Gladiatorkamper. Den har även varit ett
eftertraktat byte på grund av sin päls och sin höga vikt, den kan väga upp mot
ett ton.
Visenterna rör
sig oftast lugnt och sävligt när de går och söker föda. De är dock mycket
snabba djur. De kan vända på en liten yta och springer lätt i en hastighet av
50 km i timmen. De kan hoppa över ett tre meter brett dike eller två meter högt
stängsel från stillastående.
I historisk tid
täckte visentens utbredningsområde hela västra, centrala och sydöstra Europa,
ända upp till floden Volga i norr och tilll Kaukasus i öst. Visenten fanns i
Sverige under bronsåldern då klimatet var varmare än idag. I modern tid har den
funnits i östra och mellersta Europa, men utrotades strax efter 1:a
världskriget. Tack vare ett antal djur i fångenskap, bland annat på Skansen,
kunde arten räddas i sista stund. Redan 1929 släpptes de första visenterna ut i
Polen.
Nya
larmrapporter visar att de vilda visenterna har allvarliga inavelsproblem och därför
måste man flytta djur mellan olika områden. Totalt finns det cirka 1 200 vilda
visenter och cirka 1 400 i djurparker. Vilda bestånd finns i Polen, Ukraina,
Litauen, Ryssland och Vitryssland.
Status i
världen: starkt hotad.
Biologi
Visenten är ett
flockdjur som trivs i de äkta lövskogarna. I naturen trivs även i blandade
barrskogar med lövträd och i tall- och granskogar som innehåller rikligt med
marktäckande vegetation. De kan också ses i fuktiga alskogar, men undviker
direkta sumpmarker. De betar ett stort antal växter på marken i skogen, men
tycker också om att äta bark från ek, avenbok och rönn.
Visenttjuren
har i alla tider symboliserat styrka, manlighet och kraft. En fullvuxen tjur
väger mellan 440-920 kg. Karakteristiskt för tjurarna är den mörkbruna
pälsen, ett kraftigt bogparti, ryggpuckel, tovig man samt ett kort brett huvud
med korta horn, pannlugg och hakskägg. Visentkorna är mindre och smäckrare
byggda och med ett mindre framträdande framparti. De väger mellan 320 och 640
kg.
Trots tjurarnas
manliga rykte så är det en äldre ko med kalv som är ledare av visentflocken.
Storleken på flocken förändras under året och kan som mest bestå av upp till 20
djur. Visentkor och deras kalvar lever i löst sammansatta flockarna medan
tjurarna för det mesta strövar ensamma och bara följer en flock i samband med
parningen.
Två fullvuxna tjurar
kan inte gå i samma hägn eller på var sin sida om ett stängsel utan att någon
gång råka i slagsmål. Under brunsttiden är djuren särskilt stingsliga.
Fortplantning
I naturen
infaller brunsttiden under augusti till september. I fångenskap kan den inträffa
under större delen av året. Under parningssäsongen uppstår strider mellan
tjurarna – den starkaste tjuren jagar bort de andra och kan sedan para sig med
honorna i flocken.
Dräktighetstiden
för en visentko är mellan 254-277 dagar och hon får normalt sett en kalv. Kon
söker sig bort från flocken för att få föda i fred och stannar borta i fem till
sex dagar för att sedan återvända med sin nyfödda kalv. Kalvarna väger mellan
16 och 35 kg vid födseln. De diar i cirka 10 månader, men börjar successivt att
äta redan från tre månaders ålder.
Visent eller bison?
Beteckningarna
visent och bison har samma rötter. Bison är den grekisk-romerska varianten och
visent den germanska varianten. Idag betecknas oftast bara det amerikanska
djuret som bison, men namnet europeisk bison för visent förekommer också.
