Koloniträdgårdarna

I slutet av 1800-talet tvingades många landsbygdsbor flytta in till städerna för att kunna försörja sig, men lönerna var låga och många fick inte hushållsekonomin att gå runt. Att kunna odla på en kolonilott innebar att många fick tillskott på matbordet.

  • Kolonirörelsen introducerades i Sverige vid förra sekelskiftet och bedrivs sedan dess i föreningsform där man tilldelar sina medlemmar lotter som man delat in marken i.

    På Skansen finns två koloniträdgårdar med stugor från 1920-talet, som visar odling från 1920- respektive 1940-talet. Båda stugor kommer från Södra Tantolundens koloniträdgårdsförening, belägen vid Tantolunden på Södermalm i Stockholm. Föreningen grundades 1906 och är en av Stockholms första koloniträdgårdsföreningar som är verksam än idag.

    Livet och planteringarna på 1920-talet

    På Skansens kolonilott med det lilla röda lusthuset möter vi 1920-talet där odlingsytan upptar nästan hela kolonilotten. Bara några år tidigare har det varit svält i Sverige, potatiskravaller i Stockholm och skyhöga matpriser. Uppe på berget finns nästan inga möjligheter till odling, där växer det endast lite vårlökar i klippskrevorna.

    Intill farstukvisten står en blomlåda med den ettåriga slingerväxten krasse som slingrar sig upp med gröna blad och dekorativa gula, orange och röda blommor. Nedanför bergskanten intill staketet växer guldbollen som lyser upp med sina höga stänglar och gula bollar.

  • Kolonistugorna på Skansen. Foto: Marie Andersson

    Koloniträdgård på Skansen

  • Nedanför berget breder odlingsytan ut sig. Man hushåller med resurserna genom samplantering, mellan- och efterodling, jorden är inte bar någonstans under någon period av växtsäsongen. Man delar in odlingsytan i en treårig cirkulering där en tredjedel av jordytan gödslas varje år, och växterna flyttas med utgångspunkt i deras behov av näring.

    På så vis undviker man att jorden utarmas och risken för sjukdomar minimeras. Lotten är indelad i ett potatisland, en odlingsbädd samt friland med ett gurkland kallad gurklist. Gurklisten skulle vara placerat i nord-sydlig riktning så gurkorna inte skulle skugga varandra. Kolonilottens hela odlingsyta grävs om på hösten, till våren mäts säng och land ut med snöre och de smala gångarna om 30 centimeter trampas upp. Det gäller att odla på så mycket yta som möjligt!

    Frukt, bär och grönsaker

    På lotten finns bland annat en frukt- och bärlist med ett Oranieäpple, päronet Esperence herre, rabarbersorterna Eriksdalslundens Victoria samt Tanto mindre. Det finns en svartvinbärsbuske, en krusbärsbuske samt några tuvor gräslök och ett stånd med jordärtskocka. Hallonlandet med sorten Hornet bildar en gräns mot grannen. Längs gången växer jordgubbar: sorten Abundance för sylt och ytterligare en sort för att äta direkt.

    I potatislandet odlas de tidiga sorterna Early Puritan samt Early Rose. I gurklisten finns Västeråsgurka. På friland växer bondbönor, krypbönor, rädisor, rättikor, blomkål, grönkål, vitkål, kålrötter. I odlingssängen växer morötter, sockerärter, spritärter, rödlök, rödbetor, palsternackor, persilja, spenat, dill, purjolök, steklök och rotselleri.

    Koloniträdgården från 1940-talet  

    På 1940-talet var levnadsstandarden bättre än på 1920-talet, även om varor som kaffe och socker ransonerades under andra världskriget. Således präglades decenniet av en kristid, men det fanns även behov och utrymme för att pynta, göra fint och att skapa en egen trygg oas i en orolig tid. På kolonilotten odlas grönsaker, frukt och bär men det finns också en gräsmatta och en uteplats för avkoppling.

    Längs grusgången till stugan fanns stammade krusbär och vinbär. Det innebar att bärbuskarna formades som små träd och då gick det att odla vita och röda smultron under dem. Vid staketet låg en perennrabatt med blommor i bleka färger som brudslöja och höstflox. I mitten av rabatten blev färgerna starkare med röd vallmo och orange tigerlilja. Dahlior, som vid den här tiden kallades för georginer, var populära och såddes både via frön och knölar.  

  • Trädgårdarna rustas upp

    Sedan 2019 pågår ett gestaltningsarbete arbete med Skansens koloniträdgårdar. De två odlingslotterna och den gemensamma ytan gestaltas utifrån litteratur och fotografier från koloniträdgårdsrörelsen under 1920- respektive 1940-talet. Skansen vill med denna satsning visa hållbar odling både nu och då.

    De växter som odlas kommer till stor del från den nationella genbanken i Alnarp och några även från den nordiska genbanken NordGen. Skansens koloniområde beräknas vara helt klar 2025.

  • Vill du vara med och gestalta Skansens koloniträdgårdar?

Hitta till koloniträdgårdarna