Under Skansens första år skapar vår grundare Artur Hazelius, och ansluter sig till, flera av de traditioner som upplevs som klassiskt svenska. Redan ett halvår efter det att Skansen öppnat kunde man, om än i blygsam skala, fira valborgsmässoafton på Hazelius nya friluftsmuseum på Djurgården. Då framfördes sång och man hurrade för våren och för konungen. I enlighet med östsvensk sed tände man även eldar på kvällen.
Valborgsmässobål på Skansen med Stockholm i bakgrunden.
År 1894 blir första året som studentsångarna hälsar våren på Skansen. I Uppsala hade den sista april länge varit studenternas och manskörens stora dag. Så när Artur Hazelius, som själv studerat i Uppsala, presenterades med idén om att skapa en liknande tradition i huvudstaden var han omedelbart positiv. I tidningarna annonserade man efter gamla studentsångare som ville sjunga in våren på Skansen och fick genast stort gensvar.
Intresset för att delta i kören fortsatte att växa de kommande åren. År 1897 kunde man ställa upp med 200 sångare i kören och valborgsmässoaftonen 1900 med hela 250 personer. Sannolikt spelade det efterföljande kalaset i Bragehallen en viss roll när det kom till engagemanget. Valborgsfirandet drar även stora skaror besökare. En kylig valborgsmässokväll år 1900 är det minst 10.000 stockholmare som strävar upp mot Orsakullen.
Skansen en välbesökt valborg. Foto: Svenska Dagbladet.
Valborgsmässokören, som kören kallades de första åren, utgör 1905 stommen i bildandet av Stockholms Studentsångare. Ett år senare tar de över sången på Skansen på valborgsmässoaftonen, och än idag är det samma kör som hälsar våren med samma sånger som då.
Valborg på Skansen 1931
År 1894 presenteras ännu en folklig tradition på Skansen, nämligen leken Slå katten ur tunnan. Det är en skånsk tradition från mitten av 1700-talet som var vanlig vid fastlagstiden och från början involverade en levande katt. Redan från starten byttes katten mot en leksak på Skansen och inför programmet annonserade man för säkerhets skull: "Obs! Katten är uppstoppad.”
Valborgsmässoafton på Skansen 1931. Leken ”Slå katten ur tunnan.” Foto: Ekberg, Olof / Nordiska museet
Så, hur börjar egentligen historien om valborg? Valborgmässoafton är en gammal tradition som kom till Sverige från Tyskland redan under medeltiden. Valborg själv var en anglosaxisk furstedotter som missionerade i Tyskland på 700-talet där hon blev abbedissa och så småningom helgonförklarades. Att valborgsmässoafton blivit så stort beror dock högst troligt inte bara på den kvinna som fått ge namn till högtiden utan även på att första maj ända sedan medeltiden varit en stor festdag. Dagen efter, den 1 maj, brukade städernas köpmanna- och hantverkargillen välja nya dignitärer och i byarna valdes ny ålderman. En viktig händelse som föranleddes av en stor fest kvällen innan där man samlades och tände brasor.
Även valborgsmässoeldarna har sitt ursprung i Tyskland. Där trodde man att häxorna hade häxsabbat på valborgsmässoafton och för att hålla dem på avstånd tändes bål. Eldarna blev med tiden en metod för att jaga bort både övernaturliga varelser och rovdjur innan gårdarnas djur släpptes ut på sommarbete den 1 maj. Omkring eldarna fördes oväsen – man sköt, slog på trummor, skramlade med grytlock och skrek. Till Sverige kom seden med tyska invandrare, först till städerna i Uppland och angränsande landskap för att sedan spridas vidare till landsbygden.
I södra Sverige växte ytterligare en valborgstradition fram bland landsbygdens ungdomar, att bära maj i by eller sjunga maj. Ett följe drog från gård till gård och sjöng en majvisa och satte en grönskande kvist, maj, i takfoten på stugan. Som tack för uppträdandet skulle majsångarna ha matvaror till ett gille. I dag brukar det vara de städer med universitet som har de största valborgsfirandena. På Skansen kan man ett vanligt år både ansluta sig till mer studentikosa traditioner eller samlas kring elden och känna att våren är på väg.
Upp
