Sparad som favorit Spara som favorit

Telefonkioskerna

Vid sekelskiftet 1900 blev det mycket lättare att kommunicera både inom och utom landet. Genom den ökade läs- och skrivkunnigheten och den förbättrade postgången via bl.a. järnvägen knöts människor, varor och tjänster snabbare samman via brev och försändelser. Det utbyggda telefonnätet gjorde det möjligt att tala med någon som inte befann sig i samma rum. Att telefonera blev ett modernt sätt att kommunicera.

År 1876 lämnar Alexander Bell in sin epokgörande patentansökan om ett telefonsystem. Då finns redan ett världsomspännande telekommunikationssystem, telegrafen, som används för att skicka skriftliga meddelanden. Telefonen är avsedd för muntlig kontakt och att användas lokalt.

Telegrafindustrin underskattar till en början telefonens möjligheter. Det statliga Telegrafverket skriver till regeringen 1877 att en nackdel är att telefonen inte kan användas för skriftliga meddelanden. Telefonen uppfattas alltså inte som en konkurrent. Många telegrafstationer förses med telefonlinjer till de största kunderna, så att man kan ringa upp så fort de fått ett telegram.

År 1880 öppnar Sveriges första telefonstation i Stockholm. Inom fem år finns det 50 lokala telefonnät, och inom tio år har antalet ökat till 400. De flesta telefonnät ägs av abonnenterna själva i form av kooperativa föreningar men i några större städer ägs näten av privata aktiebolag. De som har möjlighet att utnyttja den nya uppfinningen är främst affärsmän, företagare och myndigheter.

Det råder intensiv konkurrens på telefonmarknaden kring sekelskiftet. Det pressar priserna på både abonnemang och samtal. Resultatet blir att Sverige snart är Europas telefontätaste land. Det är ändå kostsamt att använda telegrafen och telefonen för gemene man. Abonnenter vid små stationer på landsbygden får själva bekosta lokala ledningar och löner till växeltelefonister.

Telegrafverket får i praktiken monopol på verksamheten. Under 1930-talet utjämnas telefonavgifterna mellan stad och land. Från år 1918 och fram till 1980-talet är Telegrafverket, från 1953 Televerket, ensam aktör på marknaden. Också nya former för telekommunikation som telex, telefax och olika former av datakommunikation, byggs upp i Televerkets regi.

Telefonkioskerna

I Berlin börjar man 1881 använda ”offentliga fjärrsamtalsplatser”, där telefonerna finns på till exempel postkontor och restauranger. Dessa blir föregångare till telefonkioskerna.

I telefonkioskernas begynnelse sparar man inte på mödan för att göra dem både vackra och funktionella. Den äldsta och första telefonkiosken i landet tas fram 1901. Den får smeknamnet Pagod på grund av sitt toppiga tak i zinkfjäll. Den ritas år 1899 av ingenjören Celion vid Kungliga Telegrafverket och placeras 1901 i Kungsträdgården i Stockholm. Den är utrustad med paraplyställ, askkopp för cigarren och ett urtag i hyllan för att även korpulenta män ska få plats där inne.

Den 3 december 2015 togs den sista fungerande telefonkiosken bort. Då hade vi kunnat ringa i 130 år med mynt, telefonkort och senast med konto/kreditkort. På Skansen finns ett antal telefonkiosker på området - en kiosk av 1934 års modell, en Pagod och en dubbelkiosk.

Läs mer om vad det kostade att ringa mellan 1885 och 1925 på sidan för Telenätet


1870-1913

Upp