Tapetserarverkstaden

Denna plats är för närvarande inte öppen för besökare

Sparad som favorit Spara som favorit

Tapetserarverkstaden

På bottenvåningen i Guldsmedshuset har tapetseraren sin verkstad. Här kan ni upptäcka hur arbetet kunde se ut i en tapetserarverkstad runt sekelskiftet 1900.

Tapetserarens verkstad runt sekelskiftet 1900 är inte särskilt stor. Här ryms två arbetsbord på bockar, som gör verkstadens inredning flexibel. I ett av hörnen står rivmaskinen för uppredning av hästtagel och på väggarna finns ett par hyllor för förvaring av material, enkla verktyg och tygprover.

Huset med Tapetserarverkstaden stod ursprungligen på Bengt Ekehjelmsgatan i Stockholm. Troligtvis har här aldrig funnits någon tapetserarverkstad, däremot har huset genom historien inhyst andra hantverkare.

Tapetseraryrket genom historien

Arbetsuppgifterna att stoppa och klä lösa dynor kuddar till möbler har långt fram i tiden knutits till andra yrken eller ingått som arbetsuppgifter för olika hantverkare som sadelmakare, snickare och stolsmakare. Framförallt mot 1800-talets slut har möbeltapetseraren en yrkesroll som närmast kan jämföras med en inredningsarkitekts. Han kunde få en beställning på att inte bara klä och stoppa om möbler utan att inreda hela rum.

1800-talets tapetserarstil, där tapetseraren har ett brett spektrum av uppgifter börjar ge vika för möbelindustrins krav på ökad tillverkningstakt runt sekelskiftet 1900. De nya maskintillverkade möblerna från möbelindustrin är enklare i stil för att passa produktionen. Trenderna ändras och de tidigare så plottriga borgerliga hemmen vill nu släppa in ljus. Fortfarande är det många som vill ha stoppade möbler men möbler med snoddar och tofsar byts ut till fördel för en enklare inredning.

En verksamhet för män, eller änkor

Tapetseraryrket har till största del varit ett manligt yrke och fortsatte att vara så fram till 1960–70-talen. I de manligt bemannade verkstäderna var de enda kvinnor som fanns sömmerskorna. Undantaget från det var änkor. Vid sekelskiftet 1900 har kvinnor ännu inte rösträtt och kan bara bli myndiga genom att ansöka om det, eller om de blir änkor. En tapetserares änka hade rätt att utöva makens yrke och driva vidare verksamheten.

Från slutet av 1800-talet går verkstäderna från att vara verkstäder för privatkunder, men med flera anställda, gesäller och lärlingar, till att vara knutna till möbelaffärer eller fabriker med upp till ett 20-tal anställda, eller, till de enpersons-företag de huvudsakligen är idag.


1870-1913

Upp