Tobak på tork bakom Skomakeriet
Sparad som favorit Spara som favorit

Tobaksodlingarna

Tobaksodlingarna finns vid Gubbhyllan och i Stadskvarteren vid Skomakargården och Garverigården. De är en påminnelse om den stora betydelse som tobaksodlingen haft i Sverige och särskilt i Stockholm.

Tobakens historia i Sverige

Redan 1650 började Olof Rudbeck att odla tobak i Uppsalas botaniska trädgård. Samma år bad köpmannen Andreas Lentzom om tillstånd att få anlägga en tobaksplantage i Stockholm.

I början av 1700-talet är Sverige fattigt efter alla krig. Fredrik I gav år 1724 ut ett dekret där han uppmanade till tobaksodling över hela landet. Målet var att göra Sverige självförsörjande inom fyra år genom att minska importen av lyxvaror och stärka det inhemska näringslivet.

Till en början är det i städerna som tobaksodlandet får störst genomslag. Många trädgårdar och bakgårdar används till ”tobakslyckor” som de i Skansens stadskvarter. År 1760 finns det tobaksodlingar i 72 svenska städer och 1764 var tobaksodlingen Sveriges tredje största industri. Tobakshanteringen är en lönsam affär.

Att odla tobak är till stora delar en kvinnosyssla som ofta går i arv från mor till dotter. De stora odlarna i Stockholm säsongsanställer kvinnor som kommer resande från Småland och Dalarna för att arbeta i tobakslanden. Arbetet är slitsamt och krävande med långa arbetspass och görs för hand. Efter att plantorna sätts ut på våren ska de kupas, tjuvas och toppas innan skörden i augusti. Därefter hängs bladen upp på käppar för torkning i särskilda luftiga tobakslador eller på vindar och i uthus. Först i september är tobaken tillräckligt torr för att tas ned, buntas och köras till fabrikerna.

Under senare delen av 1700-talet förskjuts balansen allt mer mot landsbygden och under 1800-talets andra hälft upphör tobaksodlingen i de flesta städerna. Under 1800-talet går det mesta av den svenska tobaksskörden till snustillverkning.

Överproduktion och konkurrens gör så småningom att priserna sjunker och många odlare går över till andra grödor. Tobaksodlingarna lever kvar i de områden som har bäst klimatförutsättningar som Skåne, Väst- och Östgötaslätterna, Mälardalen och Stockholm. Ännu på 1890-talet skördas hela 300 ton tobak enbart i Stockholm.

Då tobaksmonopolet införs 1915 uppmuntras på nytt en inhemsk produktion, men intresset svalnar snabbt i takt med konkurrensen från utlandet. 1939 upphör tobaksodlingen i Stockholm och den sista svenska tobaken som odlas för kommersiellt bruk skördas 1964 i Åhus. Av Stockholms många tobakslador återstår idag bara en enda: ladan vid Cedersdals malmgård vid Sveaplan i slutet av Sveavägen.

På Skansen odlas bondtobak (Nicotiana rustica) och virginiatobak (Nicotiana tabacum). Bägge arterna är ettåriga och användes för tobaksframställningen förr i Sverige. De förodlas inomhus under våren, planteras ut på friland under maj och skördas vanligen i augusti. Fröna är mycket små, på ett gram går det ca 10 000 frön. Bondtobaken blir omkring en meter hög och har små gula blommor på skaft och stora klibbiga, luktande blad. Virginiatobaken blir upp till två meter och har stora ljusrosa blommor som växer ut direkt från stammen. På Garverigården odlas Alidatobak som togs fram av den legendariska tobaksodlaren Alida Olsson med frön från hennes sista odling 1964.

Snus- och tändsticksmuseums hemsida.

- LÄS MER -

1870-1913


Trädgårdar

Upp