Vi berättar om Sveriges historia, kultur och traditioner i de kulturhistoriska miljöerna. Här berättar vi om hur dessa seder och bruk uppstått med influenser från världen omkring oss och hur Sverige förändrats i takt med resten av världen.
I våra kulturhistoriska miljöer kan besökare från alla delar av världen ta en bild av hur Sverige gått från en bondekultur till ett industrialiserat samhälle och känna igen det ursprung som är gemensamt för många av oss.
Vi utvecklar program som knyter an till vår egen blandade bakgrund här i Sverige, med samisk kultur, fornnordiska traditioner och importerade seder och bruk. Vi väver in musik från hela världen i programpunkter och vi låter kulturer mötas.
Vi har en zoologisk avdelning som i samarbete med den kulturhistoriska avdelningen visar hur bondemiljöer kunde te sig förr.
Vi har skandinaviska vilda djur och exotiska djur, och vi berättar om hur man såg på djuren förr och idag, och vi värnar om biologisk mångfald både i Sverige och internationellt.
Hur hanterar vi främlingsfientlighet?
Skansen tar aktivt avstånd från främlingsfientliga åsikter och strömningar. Vi strävar efter att hitta projekt och programidéer som är inkluderande och som välkomnar alla. Skansen samarbetar med aktörer som är för mångfald och tolerans.
Skansen grundades under en tid när man ville skapa en stark känsla av att tillhöra en stat, ett land och ett folk. Romantiken hade ersatt den rationella upplysningstiden och man värderade de starka känslorna för det gemensamma högt.
Under Skansens första år skapade Artur Hazelius många av de traditioner som idag upplevs som ursvenska - nationaldagen och Luciafirandet t ex. Han medverkade också till att lyfta fram de folkdanser som skapades med influenser från landsbygdens traditionella danser. Även de traditionella folkdräkterna som höll på att försvinna ur dagligt bruk lyftes fram och gavs en ny betydelse i nya sammanhang och som också är en konstruktion från den här tiden.
Det här har lett till att Skansen starkt förknippats med andra idéströmningar som frodades under slutet av 1800-talet och fram till andra världskriget - idéer om vissa rasers överlägsenhet, rasbiologi, om nationalstaters okränkbarhet vare sig de som verkade på Skansen då omfattade dem eller ej.
Skansen var också en plats för nytänkande, nyskapande och mångfald. Unga pionjärer inom hemslöjds- och hembygdsrörelse fann här vägen till förnyelse att köpa närproducerat, hemproducerat, resurssnålt producerat, att odla sin egen identitet, sin egen historia, att slå ett slag för mångfalden i utbudet. De drevs av filantropiska ambitioner och en uppriktig längtan efter något rotfast och hemtamt som motvikt till industritillverkat och importerade produkter.
Idag ser vi att den här längtan lever vidare i programpunkter, marknaderna och butikssortiment till exempel.
Idag verkar vi i ett globalt samhälle. Vi är en arena för alla som bor här i Sverige och vi är ett populärt besöksmål för gäster från hela världen. Idag ser vi att det svenska är en blandning av seder och bruk, konstruktioner och idéer och influenser från övriga världen. Idag kan vi lyfta fram det och se det som en fördel, något som förenar oss med andra. Många som besöker Skansen upplever det som mycket positivt att de flesta i det här extremt moderna Sverige tills nyligen också varit lantbrukare, att kvinnor burit huvudduk, att vi har hantverkstraditioner som liknar dem i många andra kulturer.
Vi bygger broar genom att lyfta fram det som är vårt kulturarv därför att det knyter an till så många andra kulturarvsyttringar i världen.
Upp
