Tvätta plaggen så snart som möjligt efter användning så att inte smutsen biter sig fast. Linneplaggen tvättas i 60°C – högre temperaturer förstör fibern. Bomullsplagg som gulnat, kan kokas upp i kastrull eller tvättas i 90°C i maskin. Centrifugera eller torktumla inte.
Använd vid behov flytande såpa/diskmedel på kragar och andra hårt smutsade ställen. Gnid in medlet och låt det verka några minuter före tvätt. Hårt smutsade plagg kan behöva blötläggas före tvätt.
Halskläden tvättas endast om de blivit smutsiga.
Handtvätt 40° C med milt tvättmedel. Sidenhalskläden rullas i frottéhandduk innan de läggs plant för att torka. Sidenhalskläden förvaras på rulle, ej vikta.
Broderade halskläden läggs plant med broderierna uppåt för att torka, tag bort så mycket vatten som möjligt med svamp eller handduk.
Halskläden av kattun kan behöva stärkas före användning. Se under mösstycken.
OBS! Gamla halskläden och de av yllemuslin är oftast inte färgäkta, färgerna fäller och flyter i varandra. De ska inte tvättas!
Strumpor av helylle behöver inte tvättas efter varje användningstillfälle, vädring räcker många gånger.
Observera att ylle till stor del är "självrenande".
Handtvätt 40° C, skölj noga, krama ur i frottéhandduk, eventuellt kort centrifugering. Häng upp och torka, tjocka handstickade strumpor kan torkas liggande, gärna ”uppstoppade” med handdukar.
Dessa plagg behöver sällan tvättas om de sköts ordentligt genom vädring och borstning med klädborste och tejprulle. Fläckborttagning är också viktigt. Om plaggen blivit hårt smutsade eller mycket "svettiga" bör de kemtvättas och pressas. Förr ansågs det inte nödvändigt att tvätta yllekläder såsom idag. Ullens självrenande egenskap var väl känd. Högtidskläderna användes sparsamt och med stor försiktighet.
Blöta skor torkas långsamt med tidningspapper instoppat. Torra skor putsas med färgad eller ofärgad skokräm. Skosulorna av läder kan göras slitstarka och ges fuktmotstånd genom pensling med kokt linolja. Pensla tunt, låt torka, upprepa tills sulan är mättad.
OBS! Linoljetrasor och trassel kan självantända – torka trasorna utbredda utomhus eller bränn upp dem direkt.
Spetsar av linne tvättas för hand i max 60° C.
Spetsar av bomull som är hårt smutsade eller har gulnat kan kokas upp i en kastrull på spisen. Skölj väl, torka liggande plant och format på diskbänk eller perstorpsplatta, klappa ur så mycket vatten som möjligt med svamp eller handduk.
Mösstycken och hattspetsar stärks släta. Ta reda på den lokala traditionen om hur plagget skall stärkas och i vilken form stycket skall pressas. Använd ris- eller potatismjölsstärkelse.
Följ anvisningarna på förpackningen, för hårdare stärkning ökas stärkelsemängden. Till exempel 0,5 dl stärkelse löses i 0,5 liter handvarmt vatten. Låt torka i styckets bestämda form.
1 msk potatismjöl och 0,5 liter vatten blandas med visp. Blandningen får sjuda, späd till önskad konsistens. Stärkelsen ska vara som en tjock geléartad massa, som kan penslas på spetsen eller smetas ut med fingrarna. Låt torka i styckets bestämda form. Stryk/pressa spetsarna med ångstrykjärn med en vit bomullstrasa mellan.
Tvättas i vatten med flytande såpa och mjuk borste eller gnuggas med händerna. Tillsätt såpa även i sköljvattnet så att sämskskinnet återfettas. Torka byxorna uppstoppade med frottéhanddukar eller dyl. liggande plant och långt från värmekälla. Töj och gnid skinnet under torkningen. Skinnbyxor kan också tvättas av vissa kemtvättsinrättningar.
Blötlägg byxorna en stund före tvätt. Risken för tvättveck minskar. Tvättas skonsam i maskintvätt i 60°C eller handtvätt. Centrifugera och torktumla inte. Pressa ur vattnet genom att linda in byxorna i en frottéhandduk. Stryk från avigsidan.
Gnugga inte ömtåliga plagg. Salt eller ättika i sköljvattnet kan hjälpa mot färgfällning. Krama ur vattnet - vrid inte. Pressa också ur så mycket vatten som möjligt genom att rulla plagget i handdukar. Torka kulörta plagg i skugga eller inomhus - solen bleker.
Kallmangla alltid linne. Stryk natursilke vid 160° C, linne och bomull vid 210° C. Broderier stryks från avigsidan, om de måste strykas.
Fransar kammas ut med fingrarna, alternativt med kam eller gaffel. Bomullsfransar går eventuellt att skaka ut. För gamla "antika" plagg kontakta alltid sakkunnig person före tvätt eller reparationsåtgärd, till exempel en textilkonservator, hemslöjdskonsulent, eller länsmuseum.
Låt alltid dräktplaggen hänga framme och "vädra ur" efter användning. Använd aldrig plast eller plastpåsar till dräktförvaring. Plaggen förvaras istället i tygöverdrag, gamla lakan handdukar etc.
De flesta plagg mår bäst av att förvaras liggande. Kjolar kan förvaras hängande, sy fast tre hank av bomullsband, ett i vardera sidan och ett mitt bak. Häng dessa på en galge. Alternativt kan kjolarna hängas på ett tunnband av trä.
Plisserade kjolar tål inte vatten och fukt. Undvik därför att sitta på plaststolar, regnkappa eller direkt på marken. Fukt och press gör att vecken slätas ut. För att bevara vecken förvaras plisserade kjolar bäst ihoprullade på längden.
Förkläden och vissa halskläden viks till lämplig storlek och förvaras liggande. Inom en del dräktområden finns anvisningar hur de skall vikas. Vikmärken hör då till plaggens utseende och ska inte strykas bort.
Småplagg, förvaras liggande i lådor eller kartonger.
Alla plagg förvaras med avigsidan ut. Västar, ytterplagg och skinnplagg förvaras med avigsidan ut, hängande på breda gärna klädda galgar.
Skinnplagg mår bra av att hänga svalt i källare under den varma årstiden.
Byxor förvaras liggande. Ofta finns, också för dessa plagg, lokala traditioner om hur de skall vikas och förvaras. Vikmärken skall som regel inte strykas ut vid användning, de tillhör dräktskicket.
Textilier och kläder skall alltid förvaras i mörka utrymmen. Allt ljus bleker och förstör textilfibrerna.
Här finner du en beskrivning på en bra skyddspåse som du kan tillverka själv.
Förvaras inlindade i guldsmedspapper e.d. och förvaras i skrin för att inte svartna av luftens svavelväte. Torka av smyckena eller använd slipmedelsfri putsvadd eller silverputs.
Spruta inte insektsmedel på plaggen. Om det är nödvändigt spruta hellre i skåp och lådor innan plaggen läggs in. Skadedjur kan också avlägsnas om plagget utsätts för stark kyla under några dagar eller genom tvätt och värme.
Lägg textilierna i tättslutande plastpåse i frysen minst -18º C i 5 dygn. Ägg och larver dör. En infrysning räcker. Under kalla vinterdagar kan en kartong på balkongen också fungera som frysbox.
Värmebehandling (+40ºC ängrar, +60ºC mal) dödar ägg och larver. Olika sorters upphettning aom tvätt, torktumling eller strykning/press går lika bra.
OBS! Det är inte alla textilier som tål att tvättas eller torktumlas. Rådfråga någon med kunskap om textilier.
Textilier kan också kemtvättas. Kemvätskorna tar död på ängrar.
Dammsug noga skåp, lådor etc., speciellt i hål för hyllplan och vid skarvar och lister. OBS! Dammsugarpåsen måste frysas eller brännas. Rengör munstycket. Spruta gärna i skåp och lådor eller golvlister med insektsspray t ex Radar eller Antisekt. Låt sprayen torka ordentligt innan textilierna återförs till förvaringen. Sprayerna luktar men är ofarliga för människor. Spraya aldrig direkt på textilierna.
Inspektera garderober, skåp och lådor 2–4 ggr/år för att hålla koll på eventuella skadedjursangrepp. Noggrann städning och avlägsnande av smuts och damm förebygger skadedjursangrepp. Textilierna bör vara tvättade och rena vid långtidsförvaring. Vädra, borsta och skaka kläder och textilier (undvik direkt solsken) under sommar eller tidig höst. På våren är risken större att skadedjur från naturen slår sig ner i textilier som vädras utomhus. Var noga med att rensa ventiler i klädkammare och garderober. Gamla fågelbon innehåller ofta stora mängder ängrar och andra skadedjur.
Ängrar, ägg och larver fäster inte i textilierna utan går bra att skaka bort. Malens larver kan däremot sitta kvar. De dör bara vid upphettning till +60ºC. Textil som inte kan tvättas fryses ner till -18ºC i 5 dygn.
Specialister på skadedjursbekämpning; t.ex. Anticimex eller SVEA Miljö och Hygien på respektive ort. Skansens Klädkammare Erik Thorell
Upp
