Saemien Sijte på Skansen täckt i snö
Sparad som favorit Spara som favorit

Saemien Sïjte

Saemien Sïjte berättar om samiskt liv, identitet och kultur. I den jämtländska Timmerkåtan, som gått i arv från farföräldrarna, spenderar en nutida familj sina semestrar.

Samerna är ett av världens urfolk och det enda i Europa. Av världens befolkning tillhör cirka 370 miljoner människor i 90 länder ursprungsfolken och utgör därmed 5 procent av jordens befolkning.

Samer bor i fyra länder Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta stora landområde kallas för Sápmi. Sápmi breder ut sig över hela den norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvön i öster till svenska landskapet Dalarna i söder. Sápmi som begrepp innefattar både landet Sápmi och folket samerna.

Mer information finns på samer.se

Saemien Sijte på Skansen

Berättelsen om livet i Saemien Sïjte cirkulerar kring den fiktiva nutida familjen Såekie. Familjen består av mamma Anna-Maria och pappa Per-Erik samt de två barnen Ante och Siri som spenderar sina somrar i Saemien Sïjte i Jämtland. Familjen har ärvt huset från faderns farföräldrar och under de senaste 50 åren har timmerkåtan gjorts om till fritidshus.

Med Saemien Sïjte har Skansen haft som målsättning att skapa en miljö där alla samer kan känna igen sig. Här ska det historiska möta nutid, gammal möta ung och landsbygd möta stad. Vi vill skapa en plattform för frågor om identitet och identitetsförlust i ett bredare perspektiv. Det kan handla om att vara same i storstan, genusfrågor och förtryck och fördomar inom och utom gruppen. Vi vill också att icke-samer skall kunna känna igen sig i miljön och berättelsen, för att skapa förståelse, intresse och solidaritet med samer, övriga urfolk och andra minoriteter.

Byggnaderna vid Saemien sijte

Saemien Sïjte på Skansen gestaltar en nutida sydsamisk miljö. Sitan består av fyra byggnader: torvkåtan, stolpboden, timmerkåtan samt njallan. Byggnaderna har uppförts på eller flyttats till Skansen under 1900-talet samt 2000-talets första årtionde. De två kåtorna samt stolpboden stammar från Jämtland, njallan från Norrbotten. Omgivningen består av en fjällnära natur med renhägn och renar.

Samevistet, som platsen förr hette, fanns representerat på Skansen redan vid öppnandet 1891. Med tiden har en del av de olika byggnaderna, samt platsen för vistet, ändrats. 2005 flyttades Saemien Sïjte till sin nuvarande plats.

Timmerkåtan

Timmerkåtan i Saemien sïjte är en sexkantig timrad kåta. Taket har näver som tätskikt samt takved. I takfallen finns en takkupa med fönster på takfallet mittemot varandra. Skorstenen består av ett plåtrör.

Timmerkåtan uppfördes 2006 som en kopia av en kåta i Vaektergietjije (Väktardalen), ett sommarviste i Raedtievarie sameby.

Torvkåtan

Torvkåtan i Saemien sïjte är en bågstångskåta byggd enligt sydsamisk tradition, och kan sägas representera en kåtabyggnadstradition som säkert sträcker sig tillbaka till början av 1900-talet, men som sannolikt är ännu äldre.

Torvkåtan uppfördes 2005 av Jon-Paul Persson från Hosjöbottnarna, Tåssåsens sameby, som bistod Skansen med kunskap, framtagande av material och hjälp vid arbetet. Det är utifrån hans anvisningar som torvkåtan uppförts, efter den tradition som finns i området ”söder om linjen Östersund-Åre”.

Stolpboden

Stolpboden i Saemien sïjte är knuttimrad och bärs upp av ett stolpunderrede av sex ganska höga stubbar vars rotben har kvarlämnats, så att byggnaden står på ett slags fågelfötter. Stolpboden har ett sadeltak som har granbark och näver som tätskikt samt takved. Ovanför dörren på insidan finns årtalet 1886 inristat.

Stolpboden kommer ursprungligen från ett viste vid Oldfjället i nuvarande Njaarke samebys område i Nordvästra Jämtland, men flyttades till Skansen 1915.

Njallan

Njallan i Saemien sïjte är en enstolpig timrad bod med sadeltak, näver som tätskikt samt takved. Njallorna fanns vid samernas höst- och vårvisten samt utmed flyttvägarna. De användes för förvaring av exempelvis torkat renkött och fisk för kommande års behov. Boden är placerad på en hög stolpe för att hindra rovdjur från att ta sig in.

Njallan uppfördes i början av 1980-talet och är en kopia av den ursprungliga njallan som sattes upp på Skansen 1891. Originalet kommer från det område som idag ingår i Baste sameby, Lule lappmark i Gällivare socken, och finns på Nordiska museet.

Läs mer om byggnaderna

Landskapet vid Saemien Sïjte

De flesta växter du hittar vid Saemien Sïjte har anknytning till samisk kultur. Det här är ingen trädgård, utan snarare en plantering som ska ge ett intryck av landskapet kring både timmerkåtan och torvkåtan, vilka har sina förebilder från olika platser i Jämtland.

Med hjälp av mycket vatten, natursten (bland annat skiffersten), sand, grus, torv, och stubbar tas det fram en ömtålig och näringsfattig mark som lämpar sig till ett urval av vilda växter. Denna så kallade vildmarken ska ses som kulturmark, med till exempel en renvall och andra rester efter mänsklig aktivitet.

Några av växterna du kan hitta vid Saemien Sïjte är glasbjörk (även någon fjällbjörk), gran, klibbal, rönn, fjällkvanne, mjölke, nordisk stormhatt, smörboll, starrgräs, vide, en, älggräs, ängsull, ängssyra, hjortron, kråkbär, samt ytterligare några sorters bärris.


6 februari - samernas nationaldag


1946 fram till idag

Upp