Sápmi är samernas historiska bosättningsområden, som sträcker sig över fyra länder: Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Här lever och arbetar än idag många samer. Men samer har också varit en självklar del av Stockholms befolkning i historisk tid, liksom i nutid.
Så hur är det att vara urban same? Hur kan man bejaka sin samiska identitet och vilken betydelse har språkliga erfarenheter? För Skansen berättar några urbana samer om sin vardag.
Förnamn: Gudrun
Ålder: 77
Bor: Sollentuna
Sysselsättning: sent pensionerad egenföretagare i renköttsbranchen
Talar du samiska?
– Jag förstår sydsamiska betydligt bättre än jag talar. Det beror på att våra föräldrar inte talade samiska med oss barn eftersom den tidens filosofi var att vi inte skulle ha någon glädje och nytta av det samiska språket. Det framstår som en paradox att jag lärde mig skriftspråket och den sydsamiska grammatiken i Stockholm av ingen mindre än Louise Bäckman, vår samiska professor i religionshistoria.
Hur är den samiska kulturen närvarande i ditt liv?
– Jag har mina rötter i Mittådalens sameby där mina föräldrar var renägare och renskötare. Under min tid som företagare flyttade jag sommartid verksamheten hem till byn, jag återgick verkligen till näringarna. Idag är föräldrahemmet, som jag har övertagit, en oas för mig och min familj under såväl sommar som vinter. Utöver min anknytning till Mittådalen har jag nära kontakt med en stor släkt, bland annat genom en släktförening. Jag är medlem i Stockholms sameförening, som ger möjligheter att ta del av olika aktiviteter och arrangemang. Föreningens information inger känslan att vara uppdaterad om händelser i den samiska världen.
Mina erfarenheter från en stiftelse som delade ut stipendier till samiska konstutövare har bidragit till ökade kunskaper om den samiska konsten och den bredd som representerades i olika kulturyttringar. Mitt deltagande i förberedelserna för det första sametingsvalet, sametingskommittén, gav verkligen insikt i de olika förutsättningar som gäller beroende på var i Sápmi man är verksam och bosatt.
Det är med glädje jag läser våra nya samiska författare som en motvikt till övriga böcker i min hylla, som mest är av karaktären samiska samhällsfrågor. Även maten sägs ju vara en viktig kulturbärare och råvaror från renen utgör i hög grad bas både vad gäller vardagsmat och mat för fest hemma hos mig.
Vad betyder den samiska nationaldagen för dig?
– Nationaldagen betyder kanske inte så mycket för mig personligen för den tillkom sent i mitt liv men jag uppskattar och värdesätter att den uppmärksammas i offentliga sammanhang för att synliggöra oss samer.
Förnamn: Silas
Ålder: 10
Bor: Stockholm
Sysselsättning: Går i årskurs 4
Talar du samiska?
– Jag förstår samiska men brukar mest prata samiska med mina kusiner. Min mamma och släkt har lärt mig och på skolan har jag samiskaundervisning.
Hur är den samiska kulturen närvarande i ditt liv?
– Vi pratar samiska hemma. Vid speciella högtider bär jag min kolt. På våren och sommaren brukar vi åka till vårt sommarviste i fjällen med helikopter eller skoter. Min morfar fiskar med oss och jag leker med mina kusiner, ibland fjällvandrar vi.
Vad betyder den samiska nationaldagen för dig?
– Det är viktigt att vi har en egen dag, alla vi samer oavsett var vi bor. Jag känner mig stolt på vår nationaldag
Förnamn: Sebastian
Ålder: 37
Bor: Stuehkie / Stockholm
Sysselsättning: Frilansande dansare och producent
Talar du samiska?
– Jag talar lite sydsamiska även om min släkt ursprungligen är från Karesuando området där det talas nordsamiska. Jag ville börja ta tillbaka mitt språk för två år sedan och då fanns det en sydsamiskakurs tillgänglig, så jag började där. Min släkt blev tvångsförflyttade ner till Gávtjávrrie/Ammarnäs på 1920-talet där många sydsamer bor. Även om det historiskt är ett umesamiskt område så tyckte jag att det var intressant utifrån det att börja lära mig det samiska språket. I framtiden ska jag börja lära mig nordsamiska istället för att bland annat kunna tala med min áhkku (mormor) innan hon blir för gammal.
Hur är den samiska kulturen närvarande i ditt liv?
– Senaste åren har jag revitaliserat min samiska kultur och har därför tagit utbildningar, läser mycket litteratur, gått på mycket föreläsningar och lyssnat på berättelser av mina släktingar. Jag arbetar också framförallt med dansprojekt som rör samisk kultur- och identitet. Genom mitt arbete träffar jag både barn och vuxna i hela Sápmi som jag får dela den samiska kulturen med, vilket är mycket fint. Sen går jag också mycket på olika evenemang och älskar att lyssna på samisk musik!
Vad betyder den samiska nationaldagen för dig?
– Ett tillfälle för reflektion, samhörighet och stolthet! Ett tillfälle att känna glädje över att säga att jag är same!
Förnamn: Åsa
Ålder: 60 år
Sysselsättning: Gruppchef på myndighet
Bor: Uppsala
Hur är den samiska kulturen närvarande i ditt liv?
– Högst närvarande, en viktig del i mitt liv. ”Dellie Maa”- ”äntligen” tar jag tillbaka mitt ursprung. Jag har påbrå från mamma vars föräldrar var av samiskt ursprung. Som barn var jag medveten om mitt samiska arv, men det var tudelat. Samtidigt som det fanns en stolthet över ursprunget och samiska inslag i vardagen så var det inget man talade om. Mormor undvek ofta ämnet. Min mamma som fortfarande lever är glad för mitt intresse och länk bakåt. Vi har fortfarande förankring, släkt och bostad i Vojtjabygden, Björkvattsdalen, Tärnaby.
Talar du samiska?
– Hjälpligt. Jag lär mig. Har sedan unga år velat lära mig, men först på senare år gett mig själv möjlighet att studera. Har studerat på Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk och läser just nu sydsamiska på Uppsala Universitet. Det underlättar att det finns distansundervisning. Som ung var mitt fokus att utbilda mig till ett yrke, en försörjning och jag såg inte som möjlighet att ta studielån för heltidsstudier i samiska. Kanske var det tur, gissar att utbildningen på den tiden var riktad mot nordsamiska, den samiska språkvarietet som har flest utövare i Sverige. Hade jag studerat då så hade det inte blivit i ”mitt” språk, sydsamiska ”åarjelsaemiengïele”. Jag tror inte heller att tiden var mogen då. Det fanns inte som nu samma möjlighet till att tala språket. Jag upplever att det på senare år uppstått ett sug att ta tillbaka ett förlorat språk, framför allt hos den yngre generationen. För att öva att prata så deltar jag i en språkcirkel via Stockholms sameförening med fokus på att konversera.
Vad betyder den samiska nationaldagen för dig?
– Det är en dag jag firar med vänner i samiska föreningen i Uppsala, men inget jag har med mig hemifrån.
Förnamn: Inge
Ålder: 68
Bor: Gålö i Haninge
Sysselsättning: Pensionär, verksamhetsledare på deltid, arbetade tidigare med IT
Hur är den samiska kulturen närvarande i ditt liv?
– Jag medverkar till att samiska kulturarrangemang görs i Stockholm, samt lagar och äter samisk mat emellanåt så den samiska kulturen är dagligt närvarande i mitt liv.
Talar du samiska?
– Nej. Jag har försökt lära mig umesamiska som är mitt samiska språk.
Vad betyder den samiska nationaldagen för dig?
– För mig betyder samiska nationaldagens högtidligheter och flaggande på officiella byggnader att vi erkänns som ett folk med självstyre och inlytande över angelägenheter och rättigheter som rör oss, språk, kultur och näringar. Rättigheter som till för inte allt för länge sedan malts ner genom hundratals år av kolonisation. En dag för reflektion över vad som uppnåtts, och över vad som återstår att göra.
Namn: Marja
Ålder: 50 år
Bor: Vasastan, Stockholm
Sysselsättning: Företagare med fokus på samisk mat
Hur är den samiska kulturen närvarande i ditt liv?
– Marja, mitt tilltalsnamn, markerar min samiska identitet för den initierade. Min Maadter-aahka (morfars mor) var renskötare i Mittådalen, men jag är också barnbarnsbarn till en bryggarkusk i Vasastan, Stockholm varför jag är hemma på båda ställena.
Länge var min kontakt med den samiska världen Mittådalen, en av de sydligaste samebyarna. Genom engagemang i Saminuorra, den samiska ungdomsorganisationen, där jag representerade ”storstadssamen”, och som företagare med fokus på samisk mat har jag haft uppdrag i olika samiska sammanhang. Via SSR, Slow Food Sápmi, Samefolket och Sametinget har mitt kontaktnät i den svenska delen av Sápmi utökats.
Som storkonsument av samisk kultur, främst scenkonst, slöjd, design och litteratur, upplever jag att utbudet ökar. Det jag främst saknar är samiska sammanhang och samisk kultur för barn här i Stockholm.
Talar du samiska?
– Genom att bo, studera och arbeta i olika länder har jag lärt mig ett flera språk, främst genom att höra dem pratas. Det är dock svårt, på gränsen till omöjligt, att åka någonstans och höra sydsamiska. Därför talar jag inte sydsamiska. Min son och jag sitter sedan två år uppkopplade en gång i veckan mot en sydsamisk lärare. Det är bättre än inget, men långtifrån nog.
Vad betyder den samiska nationaldagen för dig?
– I år, med Covid-19, när allt är inställt och med en åttaåring hemma kompromissfiras nationaldagen med smarrig samisk mat och snacks framför Melodifestivalen… Samtidigt hoppas jag på några fördjupande reportage i media så att kunskapsnivån om oss samer, Europas enda urfolk, ökar något.
Upp
