Walter Bauer berättar med egna ord i Boken om Skansen om Rosengården:
"Platsen för Rosengården invid Sagaliden har gamla trädgårdstraditioner. Här fanns i början på 1800-talet en omtalad anläggning, ordnad av skeppsredaren, grosshandlare John Burgman. Årsta-frun, Märta Helena Reenstierna, antecknar i sin dagbok en augustidag 1826 sina intryck från denna ”Bourgmans skantz” på Djurgården där hon ”Besett dess dyrbare och kostsamme anläggningar med store Alleer, Engelske gångar, dyrbare utländske växter af oräknelige sorter – Ananas, Vinrankor… Persicco-plommon – och magnifike Äppelträd – blommväxternas åtskillige slag kunde ej räknas… För 20 år sedan var ett stort gråstensberg, där nu den så kallade Skantzen står och man såg där blott ohygglige sprängde Stenmassor. – Penningar och kunskaper förmå uträtta mycket, då Gud behagar därtill gifva sin välsignelse.”
Då planen på Rosengården gjordes upp i början på 1960-talet hade samtidigt ett nytt läge för Emanuel Swedenborgs lusthus utsetts. Byggnaden, från omkring 1767, kom till Skansen 1896. Från ett mer undanskymt ställe flyttades lusthuset till sin nuvarande plats 1964.
Fyra marmorputti från Bergshammar i Södermanland pryder sommartid var sitt kvarter i Rosengården. Figurerna, som kan ha tillkommit i 1700-talets början, är av italiensk eller fransk tillverkning, symboliserande de fyra elementen – jorden, vattnet, elden och luften."
Ur Boken om Skansen.
I Rosengården möts man av runt 300 sorters rosor i lysande färger. Rosorna är ordnade efter ett äldre trädgårdsmönster i raka kvarter omgivna av klippta låga buxbomshäckar. Ett annat uttryck är trädgårdsfigurerna i vit marmor. Fyra knubbiga gossar som spejar ut över rabattrosorna med hedrande namn som Astrid Lindgren eller Ingrid Bergman.
På den östra sidan övergår Rosengården i fritt växande buskrosor. De gammaldags rosorna, som odlades fram före 1867, doftar ljuvligt.
På den västra sidan växer en rad lindar. På den norra sidan står en staty av Carl von Linné – botanikens fader.
Upp
