Bergsmansgården
Sparad som favorit Spara som favorit

Bergsmansgården

I Bergslagen blandas språk och kultur. Vallonernas språk hörs tillsammans med tyska, svenska och finska. I hettan och elden från kolmila och masugn blandas nya rön med beprövad erfarenhet. De rika bergsmansgårdarna kan ståta med mode och inredningar som tar intryck från många håll.

Öppettider

Idag 25/8 11:00 - 17:00
mån 26/8 11:00 - 17:00
tis 27/8 11:00 - 17:00
ons 28/8 11:00 - 17:00
tor 29/8 11:00 - 17:00
Visa alla Öppettider ›

Utvinning och produktion av järn har varit viktigt för svenskarna sen vikingatiden. I Bergslagen, i västra Mellansverige, fanns det gott om järn och här levde och verkade välbärgade bergsmän med egna gruvor och gemensamma hyttor.

Järnet ger välstånd

En bergsman blev i regel förmögen och en bergsmansgård liknar mer än herrgård än ett allmogehus. Utmärkande för en bergsmansgård var skorstenen i gjutjärn som visade var välståndet kom ifrån. På gården var bergsmannen och hans folk sysselsatta med arbetet vid gruvan, i hyttan och på gården. Malmen bröts huvudsakligen under sommaren och fraktades under vintern till hyttan där man vår och höst smälte malmen och utvann järnet. På den tid som blev över ägnade man sig åt gårdens skötsel. Tack vare den lönsamma verksamheten kom bergsmännen att bilda en särskild samhällsklass. De skiljde sig både ekonomiskt och socialt från de vanliga bönderna.

Rödfärg - en exklusiv färgsättning

Bergsmansgården består av tre längor kring en fyrkantig gårdsplan. Egentligen skulle här också finnas en fjärde gårdslänga samt fägård, smedja, bastu och ria. Gårdens samtliga hus är timrade och har tak av näver och torv. Manbyggnaden och en av de två bodlängorna är rödfärgade, något som inte var vanligt på bondgårdar vid denna tid.

De olika byggnaderna i gårdsanläggningen - Laxbrostugan samt bodarna från Yrstatorp, Greksåsar och Vassland - är hämtade från västra Västmanland i Örebro län.

Läs mer om gårdens hus på DigitaltMuseum

Motjärnsgruvan


Hus och byggnader


1720-1820

Upp