Om påsken

Påsken är den största kristna högtiden. Under ett besök på Skansen under påsk kan du se hur man genom olika tider firat, ätit och pyntat. Här kan du lära dig mer om påskens dagar och traditioner!

  • Kluriga äggjakter, ett dekorerat påskris och barn utklädda till påskkärringar är sådant många förknippar med högtiden. Påsken har genom tiderna förknippats med olika symboler och ceremonier som på olika sätt haft inverkan på hur man firat påsk i Sverige då som nu.

    Från början är påsken en judisk tradition som firas till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. De kristna började sedan fira påsk till minne av Jesu död och uppståndelse, där de äldsta beläggen för kristet påskfirande är från 100-talets mitt.

  • Långfredag i Oktorpsgården på Skansen

    Långfredag i Oktorpsgården

  • Påskens dagar och traditioner

    Från början är påsken en judisk tradition som firas till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. De kristna började sedan fira påsk till minne av Jesu död och uppståndelse, där de äldsta beläggen för kristet påskfirande är från 100-talets mitt.

    Visste du att den period vi kallar påsk egentligen består av tre olika delar? Fastlagen, fastan och så själva påsken som infaller på påskdagen.

    Fastlagens matfest och fastans måtta

    Fastlagen pågår tre dagar och inträffar 49-47 dagar före påsk. Fastlagen innebar traditionellt sett fest och lek och avslutades med Fettisdagen, då man skulle äta mycket fet mat före den stundande fastan. Många skolor hade fettisdagslov i början av 1900-talet, och barnen kunde vara ute och åka kälke, skidor eller skridskor.

    Där fastlagen slutar tar fastan vid. Fastan påbörjas 46 dagar innan påsk eftersom alla stora katolska kyrkohögtider föregås av en fastetid på 40 dagar. Bestämmelserna om fastan försvann redan under reformationen på 1500-talet, men ännu in på 1900-talet var fastan förekommande på många håll i Sverige. Man åt mindre och levde återhållsamt – i regel hölls inga bröllop eller festliga firanden, att gifta sig under fastan menade man kunde leda till olycka och ett fattigt liv.

    Stilla veckans tystnad

    Palmsöndagen är söndagen före påsk. Namnet härstammar från att man strödde palmkvistar framför Jesus när han red in i Jerusalem, på denna dag. Palmsöndagen inleder därmed den sista fasteveckan innan påsk, dymmelveckan. Den är även kallad stilla veckan och ska påminna om Jesu lidande.

    Dymmelonsdagen är onsdagen före påsk. Dagen innebar påskfrid som skulle inledas med tystnad. Dymmelonsdagen fick sitt namn från att man brukade vira in kyrkklockans kläppar med tyg eller bytte ut järnkläpparna mot träkläppar – en dymmel – för att få en dov ringning. Tiden mellan dymmelonsdagen och påskafton var en allvarsam period, och man skulle inte arbeta.

    Påskhelgen – från allvar till glädje

    Skärtorsdagen var den dag då Jesus höll den första nattvarden, påskmåltiden. Senare på natten förråddes han av Judas och enligt folktron släpptes alla onda makter fria i samma stund som Jesus blev dömd. Därför ansågs skärtorsdagsnatten också vara häxornas natt. Namnet skärtorsdag kommer från ”skära” i betydelsen rena, det var en syndaförlåtelsens dag. Vid kalenderreformen 1772 drogs skärtorsdagen in som helgdag.

    Långfredag var för barnen, och säkert för många vuxna, den längsta dagen på året. Inga affärer var öppna, radion spelade allvarsam musik och lekar eller arbete var inte att tänka på. Det är dagen för Jesus korsfästelse och den stora sorgens dag. Fram till 1969 fanns ett förbud mot offentliga nöjestillställningar under långfredagen.

    Påskafton är fastans sista dag. Även om den ”glada” påsken inte startade förrän på påskdagen så var detta den dag då man kunde städa och tvätta, och man samlades kring elden för att ägna sig åt ”skjutning” för att skrämma påskkärringarna.

    Påskdagen, dagen för Jesu uppståndelse och en glädjens dag – nu kunde man fira att den allvarliga tiden var över!

    Annandag påsk – nu var förbuden och stillheten definitivt över. På annandagen kunde man hålla gillen, leka och dansa!

  • Påskafton i Skånegården

    Påskafton i Skånegården

  • Dagens firande på Skansen

    Under påsken kan man kliva i flera av Skansens hus och gårdar för att uppleva hur påsken firats, eller inte firats, genom olika tider. Här berättas det om maten som åts, hur man pyntade och de tankar om folktro och magi som människor haft både genom historien men också nu.

    Parken fylls också med mängder av aktiviteter för både barn och vuxna. Från vårkonsert i pampiga Seglora kyrka, tillfällen att prova påsklekar från förr till kreativt påskpyssel så är påsken på Skansen både en hyllning till våren och våra svenska påsktraditioner.