Milstolpe vid Hazelius grav
Sparad som favorit Spara som favorit

Milstolpar

De allmänna landsvägarna kantas av milstolpar. De talar om för den resande hur långt de kommit och hur långt det är kvar till nästa rastställe.

Öppettider

Idag 15/11 10:00 - 15:00
lör 16/11 10:00 - 16:00
sön 17/11 10:00 - 16:00
mån 18/11 10:00 - 15:00
tis 19/11 10:00 - 15:00
Visa alla Öppettider ›

Behovet att resa ökar under 1600-talet i stormaktstidens Sverige. Statsmaktens trupper, post och ämbetsmän behöver ta sig fram med fyrhjuliga vagnar. Det är landshövdingarnas uppgift att mäta vägarna och se till att vägarna får upphöjda vägbankar och diken på båda sidor. Underhållet ska bönderna sköta.

Den äldsta kungliga förordningen om milstolpar är från 1649. De ska också ge underlag för reseersättningar för tjänstemännen i statens tjänst. Därför måste vägarnas mätning utgå från Stockholms slott. Samtidigt fastställs också för första gången en enhetlig svensk mil. Den är 6 000 famnar lång dvs 10 688,54 meter. I Sverige används milstolpar fram till 1890-talet.

Milstolparna tillverkas i trä eller sten. Från 1700-talet blir stolpar av gjutjärn vanliga. På stolparna finns inte bara avstånd utsatta utan ofta också årtal, kunglig krona och landshövdingens initialer.

Milstolparna är värdefulla tidsdokument som påminner oss om en svunnen trafikmiljö. Utmed Skansens vägar står 11 milstolpar hämtade från olika landskap i Sverige. De äldsta är från 1666 och den yngsta från 1811.

Läs mer om Skansens milstolpar på DigitaltMuseum.


1720-1820

Upp