Vi använder kakor (cookies) för att förbättra, mäta och analysera användningen av webbplatsen samt för besöksstatistik och marknadsföring.

Midsommar

Under midsommar ryms äldre och nyare traditioner sida vid sida – majstång, folkmusik, små grodorna och blommor under kudden. På Skansen har vi firat midsommar sedan 1890-talet och tillsammans med julen är det kanske den viktigaste svenska högtiden.

  • Midsommar 2024

    Här kan du läsa mer om årets midsommarfirande

    Midsommar på Skansen 2024

  • I Sverige infaller midsommarafton en fredag mellan 19-25 juni varje år. För många förknippas midsommar med majstång, dans, musik, umgänge och jordgubbstårta. Men också med den ljumma, ljusa sommarnatten och dess mystik.

    Därför firar vi midsommar

    Midsommar markerar sommarsolståndet, den tid när solen står som högst på himlen. Det vi årligen firar i slutet av juni är således sommaren. Innebörden av midsommar har ursprung ur både folktro och kristendomen, men klart står att det finns något magiskt som omgärdar denna kärlekens högtid och som fortsätter att fascinera.

    Flera av våra midsommarseder har funnits i hundratals år och har kommit att, internationellt sett, bli nästintill synonyma med bilden av Sverige och den svenska sommaren. Under midsommar ryms äldre och nyare traditioner sida vid sida – majstång, folkmusik, små grodorna och blommor under huvudkudden.

    Högtid med flera influenser

    Som med flera högtider vet man inte med säkerhet hur länge något i likhet med midsommar firats. Dels är traditioner föränderliga över tid men det kan också tala för att midsommarfirandets ursprung sträcker sig så långt tillbaka att den alltid varit ett inslag för de människor som bott i det område som är dagens Sverige.

    Det beror även på att det saknas tillförlitliga källor för om förkristet firande faktiskt förekom. Däremot fanns det i förhistorisk tid festliga ritualer och ceremonier för soldyrkan. Detta har man hittat på hällristningar i Sverige, men även här råder oklarheter om dessa ritualer var förknippade med sommarsolståndet.

    Under 300-talet började den kristna kyrkan att uppmärksamma Johannes Döparens dag, där Johannes Döparen enligt Lukasevangeliet i Bibeln ska ha fötts ett halvår före Jesus. Han var viktig att uppmärksamma eftersom han ska ha uppmanat människor att göra rätt för sig och döpte den som omvände sig från sina synder. Dagen blev därför en kyrkohögtid med festlighet och var den ursprungliga midsommardagen i Sverige från 1400-talet. Idag har midsommardagen inte längre någon funktion som kyrkohögtid.

    Magi och grönska

    Idag vet vi att midsommar firats i Norden sedan medeltiden, med traditioner som liknar dagens firande. I bondesamhället markerade midsommar en viktig brytpunkt i arbetsåret och midsommarnatten hade enligt folktron magiska krafter där övernaturliga väsen ska ha varit mer aktiva än vanligt.

    Den lövade midsommarstången, majstången, ska i bondesamhället ha symboliserat god sådd och växtlighet. Den kom troligen till Sverige via Tyskland, och tidiga belägg för att den förekom som etablerad prydnad och symbol redan på 1600-talet finns i Erik Dahlbergs Suecia Antiqua.

    Men de gröna björklöven i sig hade också en funktion, där man i äldre tid satte löv i åkrarna vid midsommar för att grödorna inte skulle förstöras av oväder. Idag förekommer björklöven förutom i majstången också i midsommarkransen, vanligen i kombination med ängsblommor.

    En tradition som fortlever på vissa håll även idag är kärleksspådomen om att lägga sju eller nio sorters blommor och under kudden. Dessa plockas på kvällen under tystnad för att inte bryta magin, och under midsommarnatten sägs man drömma om den man ska gifta sig med.

  • Moragården och Orsakullen på Skansen

    Majstång på Skansen, 1890-tal

  • På Skansen sedan 1891

    ”Midsommar har alltsedan Skansens första år firats på gammalt häfdvunnet sätt med sätt med klädande af majstång och dans kring denna samt å dansbanan folkdanser af ungdom i folkdräkter. Midsommarvaka har hållits, utfylld af musik m.m.

    Under senare år hafva de dansbanor för allmänheten, som brukat anordnas i samband med vårfesterna, fått kvarstå öfver midsommar, så att äfven den stora allmänheten, som dessa dagar brukar besöka Skansen, fått sig en midsommarsväng.” ur skriften Skansen 25 år

    Redan under Skansens första år uppmärksammades midsommartraditionen och man bjöd in allmänheten till att delta. Att visa och bära folkdräkter från olika delar av landet liksom den gamla seden av att klä, resa och dansa kring midsommarstången blev självklara inslag i firandet.

    Tidens majstänger hade en tradition av att dekoreras med olika symboler och figurer som kunde ha lokal betydelse. Stången på Skansen kom att bli ett permanent inslag, och finns än idag att beskåda året runt på Orsakullen invid Moragården som Skansens kulturhistoriska majstång. Precis som då pryds den av små träsnidade och folkdräktsklädda gubbar och gummor.

    Dagens firande på Skansen

    Idag är midsommarafton en av Skansens mest välbesökta dagar och en markör för sommarsäsongen. Många är de generationer av familjer som haft som midsommartradition att delta i Skansens firande. Hit tar sig också många nyfikna utländska gäster som är intresserade av att veta mer om den så etablerade svenska traditionen. Dagens höjdpunkt är stångresningen och dansen runt stången på Tingsvallen, som leds av Skansens spelmän och Skansens folkdanslag.

    Precis som i de tidigaste midsomrarna på Skansen är firandet en riktig festlighet där fler inslag av musik och dans är återkommande. Här kan man se folkdansuppvisning, njuta av midsommarkonserter, låtspel och själv ta en svängom på någon av dansbanorna. För den som vill veta mer om folktron kring midsommar finns tillfällen att höra mer om äldre tiders spådomar och väsen.

Midsommarstången lövas och dekoreras innan resning

Midsommarkrans gjord av björklöv