Skansens verksamhet omfattar tidigt olika typer av fester. Artur Hazelius vill uppmärksamma årets gång och göra stockholmarna bekanta med festkalendern som den högtidlighålls i olika bygder. Till de folkliga seder som får en självklar plats i museets kalender hör midsommar.
Majstänger är kända i Sverige åtminstone sedan 1600-talet. Maja betyder att klä med blommor och blad och sammanhänger med månaden maj. Till Sverige kom seden söderifrån där både naturens begynnande blomning och majstångsklädningen brukar infalla i maj månad. Antagligen användes majstången ursprungligen av djäknar, namnet på dåtidens studenter, och drängar som gick runt i städer och byar och sjöng maj samtidigt som de tiggde mat och pengar.
Idag är vi vana vid att majstången är en påle med en tvärslå, prydd med lövade ringar. Majstången har dock haft många olika utseenden och det var först under 1800-talets första hälft som den började likna dagens majstång. Än idag förekommer olika slags majstänger i Sverige.
Midsommar har blivit något av en symbol för den svenska sommaren. Att midsommaren fortfarande firas som en kyrklig högtid i Sverige är kanske inte så många som tänker på. Alltsedan 1400-talet har den 24 juni firats till minne av Johannes Döparens födelse och det går igen i helgens benämning på flera språk.
1953 flyttades midsommardagen från 24 juni till närmaste lördag.
På Skansen står majstången, i enighet med traditionen i Gärdsjö, klädd året runt på Orsakullen.
På majstångens armar står snidade träfigurer av spelemän, en dalkulla, en karl med ett nubbeglas och flaska och två män vid en slipsten. Ungefär vartannat år målas och repareras de små figurerna av Skansens antikvarie och samtidigt förses de med nysydda folkdräkter som tillverkas av Skansens Klädkammare.
Upp
