Lodjuret är
näst vanligast förekommande av Sveriges stora rovdjur och finns över hela
landet. Det är Sveriges enda vilda kattdjur och på många sätt påminner det om
våra tama katter. Det är expert på en smygande jakt, men saknar uthållighet på
längre sträckor. Det skygga lodjuret rör sig mest i skogen och är främst aktivt
på natten. I Sverige lever lodjuren främst av rådjur och renar, vilka de
normalt dödar efter en kort jakt med ett mycket anpassat bett över strupen.
Lodjuret dödar ungefär ett bytesdjur per vecka och det händer att även får och
lamm faller offer för deras kliniska strupbett.
Hannar och honor utan ungar lever ensamma. De har inte
markerade revir som vargen, utan rör sig i hemområden som kan vara upp till 600
kvadratkilometer stora. I Sverige finns idag lodjur över hela landet, men är
inte så vanliga i de södra delarna. Det finns enligt Naturvårdsverket ca 1 600
lodjur i Skandinavien, varav ca 1 300 i Sverige. Lodjuret har förutsättningar att leva i hela Sverige och
finns idag även från norra Norrland ner till Skåne. Mest lodjur finns det
troligen i Mellansverige.
Utseende
Lodjuret har en kort kropp med långa ben och stora
tassar. Bakbenen är längre än frambenen vilket gör att lodjurets rygg lutar. Den
skandinaviska lon är den största av de fyra lodjursarterna i världen. Det
latinska namnet lynx betyder ”lysa” och syftar på lodjurets päls som enligt
gammal svensk folktro kunde lysa i mörker. Under sommaren är lodjurets päls
slät och kan variera mellan gulbrun och rödbrun, de flesta lodjur har även
svarta fläckar i pälsen. Vinterpälsen är mycket tjock och har en ljusare grå
färg.
Ögonen omges av vita och svarta ”penseldrag” vilket
gör att de ser större ut än vad de egentligen är. Baksidan av lodjurets öron
kantas av svart päls som slutar i den karaktäristiska tofsen högst upp på örat.
Lodjurets svans är kortare än de flesta andra kattdjurssvansar och avslutas med
en svart spets.
Föda
Lodjuret är den skickligaste ensamjägaren bland våra
rovdjur och kan fälla byten som väger bortåt fem gånger så mycket som det
själv. I norra Sverige lever de främst av renar och i södra Sverige utgör
rådjur den främsta födokällan. Hare och fågel är andra populära byten och det
händer även att lodjur dödar får och lamm. Ett lodjur fäller ungefär ett byte
per vecka. När det dödat ett större byte lägger det sig och vilar med bytet
inom synhåll innan det börjar äta. Först äter det de köttiga delarna och undviker
helt inälvorna. Lon tuggar inte utan klipper bara till bytet i lagom stora
bitar och sväljer bitarna hela.
Fortplantning
Lodjuret blir könsmoget under sitt andra levnadsår och
får oftast ungar när det är två eller tre år gamla. Parningen sker i mitten av
mars och under uppvaktning och parning blir lodjuren mycket lekfulla och
klättrar i träd vilket de annars bara gör för att fly undan fiender. Ungarna
föds i maj-juni och en kull består oftast av 2 - 3 ungar som väger drygt 300
gram då de föds. De första tio dagarna har ungarna slutna ögon, men är mycket
aktiva och ökar snabbt i vikt. När de är kring en månad kan de redan klättra i
träd för att skydda sig från fiender och när de är sex månader kan de fälla stora
byten som rådjur.
Jakt
Lodjuret har ända sedan Vikingatiden varit
eftertraktat för sitt skinn. På Gustav Vasas tid (1550-talet) motsvarade priset
på ett loskinn lika mycket som fem kor kostade, eller ett års behov av råg för
en hel familj. Priset sjönk senare och i slutet av 1800-talet var priset 40–75
kr. Vilket fortfarande var en mycket stor summa pengar.
Under första halvan av 1800-talet dödades det mellan 100–300
lodjur per år. I början av 1900-talet var lodjuret på väg att utrotas, men
räddades tack vare fridlysning år 1928. Det har även bedrivits jakt på lodjur
under senare delen av 1900-talet, då främst i Norra Sverige. En kontrollerad
jakt har dock inte hindrat lodjursstammen från att öka. Sedan 1995 är
skyddsjakt tillåten i de områden som håller flest lodjur. Riksdagen har
beslutat att vi ska ha 250–300 årliga föryngringar av lo i landet. Riksdagen
vill även att antalet lodjur i söder ska bli fler, medan de ska minska något i
renskötselområdet. Enligt Naturvårdsverket finns det idag totalt omkring 1 600
lodjur i Skandinavien, varav ca 1 300 i Sverige.
