Sparad som favorit Spara som favorit

Kika in till de hemlösa i Garveriet

Tider

Idag 18/8 10:00 - 20:00
mån 19/8 10:00 - 20:00
tis 20/8 10:00 - 20:00
ons 21/8 10:00 - 20:00
tor 22/8 10:00 - 20:00
Visa alla tider ›

De har bott här i tre veckor nu. Den här dagen år 1891 har Anton, Johan och Anders gett sig av iväg för att söka arbete som dagavlönade grovarbetare, men Olof kommer inte iväg. Han blev sjuk och febrig när han kom fram till staden från sin hemby för någon månad sedan. Ingen begriper vad som felas honom.

Hemma finns ingen framtid för en ung människa längre. Ingen av dem kan se fram emot att ärva en egen jordlott att försörja sig på. Att flytta till Amerika för att söka sig en framtid där är en nästintill ouppnåelig dröm, det behövs pengar till biljetten, mycket pengar. Allt kostar. Det lilla de tjänat hittills har gått åt direkt till mat och dricka, trots att de tänkt lägga undan och spara.

Bostäder är det också en skriande brist på i staden. Det hade de inte klart för sig när de gav sig iväg hemifrån. Första nätterna sov de under bar himmel, men till slut fick de höra talas om det gamla Garveriet och fick tag på ägaren. Han kunde tänka sig att hyra ut kalkhuset en tid om de bara hjälpte till att röja ut och stuva om hans varor.

Nu har de inrättat sig så gott det går. Det finns ingen möjlighet att göra upp eld inomhus. De ville bygga en enkel eldstad ute på gårdsplanen för att kunna koka kaffe men blev hindrade av en granne - inte får man ha öppen eld i staden mitt bland alla husen! En gammal säng som stod kvar i gesällkammaren har de dragit ner. Där har Olof fått plats för att få det lite bekvämare. De har fyllt varsin säck med halm som de tiggt sig till i ett stall på granngården. Filtar att dra över sig hade de med. En tomlåda fungerar som bord, och de har några ljusstumpar som de tänder en stund innan det är dags att sova då de pratar om Amerika och tummar på en annons som berättar om det fantastiska landet och allt man kan få om man bara är beredd att arbeta. Sina matsäcksskrin, ränslar och påsar, där de förvarar sina få tillhörigheter, har de i närheten av sovplatsen. Ett tvättfat och en liten spegel så de kan raka sig finns där också.

Hos Olof har de andra lämnat en bleckmugg med vatten och en bit bröd. En brännvinsplunta har han till hands för att må lite bättre. Olof har också en bild på sin fästmö bredvid sängen – han längtar efter henne nu när han bara ligger där så ömkligt. Ingen vet ju om de andra kommer hem tidigt eller sent, det beror på tillgången på arbete. De senaste dagarna har de alla tre fått jobb på ett bygge som hantlangare åt en murare. Basen har lovat dem att de får fortsätta så länge det behövs hjälp, och det ser ut att bli ett stort hus. Men lönen de fick förra veckan räckte inte långt.

Garveriet

Byggnaden har en gång uppförts som garveri – det avslöjar de långa loftgången där hudarna hängdes på tork och läget i nära anslutning till ett, nu igenlagt, vattendrag. Garverierna krävde tillgång till stora mängder vatten så garverierna var hänvisade till vissa områden vid stränderna. Nu vid 1800-talets slut har garverirörelsen flyttat ut från staden till landsbygden pga den illaluktande verksamheten som inte passar i den växande staden. Den första Hälsovårdsstadgan utfärdas den 25 september 1874. Stadgan ställer sanitära krav på bostäder som var tvungna att uppfyllas om de skulle vara bebodda. Hälsovårdsstadgan hade också föreskrifter om kyrkogårdar, fabrikers utsläpp av avgaser, ohyror som råttor och möss.

Den gamla garveribyggnaden används i stället som förvaringslokal av ägaren till fastigheten, en handelsman som bor på annan plats i staden. Kanske kommer han att sälja tomten så småningom, det ryktas att det finns planer på att låta moderna stenhus ersätta träkåkarna i området för att mätta det skriande behovet av bostäder och samtidigt göra staden ”snyggare”. Kanske kan det bli en lönsam affär?

Upp