Huvudingången
Sparad som favorit Spara som favorit

Huvudentrén

Idag talar man om Skansens ingångar och entréer, men under Skansens första år på 1890-talet användes alltid uppgångar. Det säger mera. Att ordna ingångar på Skansen har oftast betytt detsamma som att övervinna nivåskillnader. Både Bergbanan från 1897 och Rulltrappan från 1938 är resultatet av den ambitionen.

Öppettider

Idag 11/12 10:00 - 15:00 140:-
tor 12/12 10:00 - 15:00 140:-
fre 13/12 10:00 - 16:00 140:-
lör 14/12 10:00 - 16:00 170:-
sön 15/12 10:00 - 16:00 170:-
Visa alla Öppettider ›

Händer hos

fre 1/5 10:00 - 16:00 Vandringsorkestern
lör 2/5 10:00 - 16:00 Vandringsorkestern
sön 3/5 10:00 - 16:00 Vandringsorkestern
lör 9/5 10:00 - 16:00 Vandringsorkestern
sön 10/5 10:00 - 16:00 Vandringsorkestern
Visa kalendarium ›

Skansens huvudentréer genom tiderna

Skansens första ingångsportal

Portalen ritades i fornnordisk stil av två av tid ens främsta arkitekter, Isak Gustaf Clason och Gustaf Wickman. Clason ritade också Nordiska museet. Mellan svarvade stolpar var ingången ordnad och vid vardera ändan av det spånklädda taket lyfte sig ett drakhuvud mot skyn. Drakhuvudena grinade lika uppfordrande om man så var på väg ut eller in.

Portalen bildade huvudingången när Skansen öppnade 1891. Området var litet och porten uppfördes intill Vaktstugan. Några år senare flyttade den ner till Hasselbacksingången där den stod kvar fram till 1932. 1937 revs den för att ge plats åt Skansens vår tids huvudingång år 1938.

Drakporten.jpg#asset:22431


Hazeliusporten

Portalens vandringar lyfter frågan om var huvudentrén egentligen skulle ligga. När Stockholmsutställningen 1897 planerades var det självklart att anordna en direkt förbindelse mellan Skansen och utställningsområdet på Lejonslätten. Då föddes idén till Bergbanan som byggdes 1896–97. Samtidigt ville man ge hela det branta bergspartiet mot Lejonslätten en monumental utformning. Man ville ge partiet en motvikt till Nordiska museet på andra sidan som var under uppbyggnad. Resultatet blev Oscarsterrassen med dess trappor, torn och vägar. Vid foten i anslutning till Bergbanan lade man huvudingången. Arkitekten Gustaf Améen hade tänkt att entrén skulle markeras av en fondplats i renässansstil med svängda uppfarter, fontän och obelisker. Efter Skansens grundare Hazelius död 1901 ändrades planerna och fondplatsen formades istället till en minnesvärd över Skansens skapare. Namnet blev senare Hazeliusporten.

Hazeliusporten.jpg#asset:22432

Minnesvården blev färdig 1907 och samma höst placerades Hazelius byst i mittnischen. Den hästskoformades portanläggningen avfärgades i gult och vitt enligt mönster från gammal stockholmsarkitektur. Bredvid nischen sattes plattor upp med manande fosterländska texter som ”Lyssna till den granens susning, vid hvars rot ditt bo är fästadt”. Hazelius hade använt tänkespråket som motto till sin år 1868 utgivna ”Fosterländsk läsning för barn och ungdom”, och troligen hämtad ur Kalevalas översättning från 1841.

Hasselbacksingången

Trots Bergbanans popularitet och ansträngningarna på Hazeliusporten föredrog Skansenpubliken Hasselbacksporten som därför fick tillbaka sin rang som huvudingång. Hasselbacksingången fick ett nytt utseende 1932 – ett funkisutseende av Nordiska museet och Skansens arkitekt Erik Fant. Det var en tidstypisk och effektiv ingång med platt tak på tolv smäckra kolonner och mellan dessa ställdes vändkorsen. Från taket utgick en tät rad av lika smäckra flaggstänger tillverkade av rostfritt stål. Samtidigt flyttade ingångens tidigare vaktbod, en knuttimrad stuga med spåntak, till Bellmansroporten.

Hasselbacksingången.jpg#asset:22449


1930-talets nya funkisentré

Skanseningången från 1938 blev det slutliga svaret på frågan var huvudentrén skulle ligga. Den placerades på det stycke mark Skansen kunde köpa 1934 och fick med köpet fri förbindelse med Djurgårdsslätten. En arkitekttävlan utlystes. Med ledning av och med de erfarenheter den gav byggdes den nya anläggningen efter ritningar av arkitekten Erik Lundberg och Fant. Själva porten blev en förstorad kopia av Hasselbacksporten. Nu gällde att åstadkomma något liknande den äldre monumentala bergsfasaden vid Hazeliusporten. Därför skapades den breda granittrappan, terrasseringarna och spegeldammen nedanför Sollidsklippan och med Skansenklippans bergväggar frilades som effektfull fond. Rulltrappan som sprängdes genom berget blev den moderna motsvarigheten till Bergbanan.

Vykort-Huvuding.jpg#asset:22436

Huvudentrén byggs om

1930-talets ingång med mittparti av taklösa biljettbord mellan hörnpaviljonger och en vaktkur intill fyllde inte längre måttet för publik och personal funktionell entré. Professor Ove Hidemark fick 1986 uppdraget att rita tre biljettkiosker och förbinda hörnpaviljongerna med ett tak. För att betona Skansens friluftskaraktär utformades taket som en randig markis, målad i skansengrönt och vitt. En ny rulltrappa installerades 1988 efter årtals krångel med den gamla. Rulltrappsuppgången och hallen fick en uppfräschning.

Biljettkioskerna.jpg#asset:22430



Skanseniana

  • Förköp biljetten till Skansens julmarknad!

    Köp din biljett redan nu och scanna den enkelt på plats. Psst: ni vet väl att ett årskort bara kostar 295 kr?

  • Biljetter och årskort

Upp