Sparad som favorit Spara som favorit

Fjällräv

Den fridlysta fjällräven är ett av Sveriges mest hotade däggdjur. Arten lever på tundra och kalfjäll och kan överleva i riktigt kalla temperaturer. De allvarligaste hotet mot fjällräven är idag brist på föda och ett ökat hot från den konkurrerande rödräven. Fjällräven är i stort behov av stöd från oss människor för att överleva på sikt. 

Snabb fakta om fjällräven

Vetenskapligt namn: Vulpes lagopus
Vikt: 2,5–5 kg
Längd: ca 70 cm
Livslängd: 5–8 år
Ungar: 2–15. Max 18
Föda: Smågnagare, lämmel, ripor, grodor, ägg och kadaver

Utbredning

Fjällräven är en av de äldsta däggdjursarterna på den skandinaviska halvön. När inlandsisen drog sig tillbaka följde fjällräven, tillsammans med ren och fjällämmel, iskanten och sedan dess har arten funnits i fjällvärlden.

Fjällräven lever på tundran och förekommer i arktiska områden. I Skandinavien finns den främst i fjällvärlden, på kalfjället. Historiskt har fjällräven förekommit i hela den svenska fjällkedjan, från Norrbotten till Dalarna men numera finns den på ett fåtal avgränsade platser i Västerbotten och Jämtland.

Utseende

Arten är väl anpassad till det kalla klimatet och klarar temperaturer ner mot –50 grader tack vare sina hårbeklädda trampdynor och sin tjocka, isolerande päls. Fjällrävens ben fungerar även som värmeväxlare när det är kallt, vilket innebär att blodet vid trampdynorna har en mycket lägre temperatur än blodet inne i kroppen.

Fjällräven är ett relativt litet djur, runt 70 centimeter lång och med en vikt på 2,5-5 kilo. Pälsen kan ha tre olika färger. Den vita fjällräven är helt vit under vintern och gråbrun med gul undersida på sommaren. Den blå räven är stålblå under vintern och mörkt brun under sommaren. Den sandfärgade räven som har samma färg året runt.

Så lever fjällräven 

Fjällräven gräver stora lyor under marken. Lyorna kan ha upp emot 50 utgångar och används år efter år. Marken runtom lyan är beväxt av frodigt gräs som ofta syns på långt håll. Fjällräven lever i par och håller ihop hela livet, men ibland kan två fjällrävsfamiljer flytta ihop i samma lya. Fjällräven föder sina ungar i lyan. De parar sig i mars och valparna föds i maj/juni. Ungarna stannar i närheten av lyan fram till hösten innan de vandrar iväg. Ibland kan en eller två fjolårsungar stanna kvar och hjälpa till med de nya syskonen.

De unga fjällrävarna har oviss framtid framför sig. Antalet överlevande ungar varierar från 0–30%, med födobrist och andra rovdjur som de största hoten. Tillgången på mat påverkar även hur många ungar som honan föder. Vanligen får fjällräven 5-10 valpar, men under ett lämmelår (ungefär vart tredje-fjärde år) när det finns gott om mat kan honan föda upp till 18 valpar. När bristen på föda är stor blir det inga ungar alls.

Skansen

Fjällrävar lever normalt 5–8 år. Men en fjällräv som döptes till Drottningen blev över 18 år gammal! 

Allätare som föredrar lämmel 

Fjällrävens viktigaste, och föredragna, föda är fjällämmel. Räven är dock inte kräsen utan äter vad den hittar: allt från andra smågnagare som ripa och hare till grodor, ägg, fågelungar, fisk och bär. Fjällräven är även asätare och lever på rester av vad andra rovdjur fångat. Speciellt under vintern är renkadaver en viktig föda.

Fjällräven är starkt hotad

Fjällräven är en starkt hotad art och är idag i stort behov av stöd från oss människor för att överleva på sikt. Fjällräven är klassificerad som starkt hotad (EN) i den svenska rödlistan*.

I början av 1900-talet var fjällräven vanlig och gynnsamma år kunde stammen troligen nå 10 000 individer. Beståndet minskade dock mycket snabbt på grund av en intensiv jakt efter fjällrävens päls. Redan 1928 var stammen hårt reducerad och fjällräven blev fridlyst. Trots det återhämtade sig inte fjällrävsstammen och kring år 2000 beräknades det endast finnas 40–60 individer kvar. På senare tid har dock stammen börjat öka sig tack vare olika bevarande- och stödåtgärder. Idag beräknas det finnas omkring 450 vuxna fjällrävar i Sverige och Norge.

Det allvarligaste hotet mot fjällräven är bristen på smågnagare och den tilltagande konkurrensen från rödräven. Den nästan dubbelt så stora rödräven rör sig allt oftare upp ovanför trädgränsen. Rödräven blir en konkurrent om maten, och jagar och dödar även fjällrävar.

Forskning och stöd till fjällräven 

För att kunna hjälpa fjällrävarna behövs kunskap. På 1980-talet startades Svenska fjällrävsprojektet vid Stockholms universitet som bedriver forskning om fjällrävens samspel med andra arter i ekosystemet, artens livsvillkor och utveckling. Kunskapen används sedan för att avgöra vilka åtgärder som är effektiva för att hjälpa fjällräven.

En av bevarandearbetets viktigaste stödåtgärder är foderautomater med hundfoder som placeras på fjället, nära fjällrävens lyor, och har designats så att bara fjällrävar kan komma åt maten. Samtidigt försöker man reducera antalet konkurrerande rödrävar på kalfjället. Tack vare detta långsiktiga arbete har fjällrävarna fördubblats i vissa områden.

I samarbete med Fjällrävsprojektet bidrar Skansen med:

  • Planering och logistik
  • Kostnader för fältarbetet
  • Personal

Genom att visa fjällrävar kan Skansen även öka kunskapen och engagemanget för bevarandet av arten. Samtidigt kan Skansen, tillsammans med andra djurparker, säkerställa att en genetisk sund reservpopulation av fjällräv bevaras.

Vill du också hjälpa till? 

Bidra med medel till fortsatt forskning och foder till fjällräven. Genom att Swisha 100 kronor hjälper du fyra fjällrävsvalpar med mat i sex dagar eller bidrar till att viktig forskning kan utföras.

Bidra till Skansens bevarandefond genom att swisha 123 471 77 57.

*Den svenska rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige. Rödlistan baseras på en bedömning av enskilda arters risk att dö ut från landet.

Upp