Fjällräv

Fjällräven lever på tundran och förekommer i arktiska områden. I Skandinavien finns den främst i fjällvärlden, på kalfjället. Historiskt har fjällräven förekommit i hela den svenska fjällkedjan, från Norrbotten till Dalarna men är numera starkt hotad och finns endast på ett fåtal avgränsade platser i Västerbotten och Jämtland.

Vit, blå eller sandfärgad

Fjällräven är ett relativt litet djur, runt 70 centimeter lång och med en vikt på 2,5–5 kilo. Pälsen kan ha tre olika färger – vit, blå eller sandfärgad. Den vita fjällrävens päls är sommartid vanligen brungrå i ansiktet, på ryggen och på benens utsidor, medan större delen av kroppssidorna och undersidan är gråvita till gulvita.

Den yviga svansen kan ha samma färg som ryggen eller vara lite mörk på översidan vid basen och i övrigt färgad som undersidan. Under vintern blir hela pälsen vit som en anpassning till den snötäckta omgivningen. Den blå räven är stålblå under vintern och mörkt brun under sommaren. Den mer ovanliga sandfärgade fjällräven som har samma färg året runt.

Hårbeklädda trampdynor och isolerande päls

Fjällräven är väl anpassad till det kalla klimatet och klarar temperaturer ner mot 40 minusgrader tack vare sina hårbeklädda trampdynor och sin tjocka, isolerande päls. Fjällrävens ben fungerar även som värmeväxlare när det är kallt, vilket innebär att blodet vid trampdynorna har en mycket lägre temperatur än blodet inne i kroppen.

Äter främst smågnagare

Fjällräven är allätare vars föda främst består av smågnagare, speciellt lämmel, men också ripor, hare samt ägg och fågelungar sommartid. Under sensommaren kan de även äta bär. Vintertid utgör kadaverförekomst närmast ett livsvillkor för fjällrävarna.

Lever i par

Fjällrävar är monogama djur som håller ihop hela livet. De gräver ut stora lyor där de föder sina ungar. De parar sig i mars och 5–10 valpar föds i maj/juni, ibland fler när tillgången på föda är god. Ibland kan en eller två fjolårsungar stanna kvar och hjälpa till med de nya syskonen. Lyorna kan ha tiotals utgångar och de används år efter år och är därför beväxta av frodigt gräs som syns på långt håll. Ungarna stannar i närheten av lyan fram till hösten, varefter de vandrar i väg. De unga fjällrävarna har oviss framtid framför sig där antalet överlevande varierar från 0–20 procent, främst på grund av födobrist.

Fjällräven starkt hotad

Vid 1900-talets början var arten ännu allmän i Sverige, och under goda år kunde stammen troligen nå toppar med närmare 10 000 individer. En mycket intensivt bedriven jakt var huvudorsaken till att stammen 1928 ansågs vara i behov av totalfredning. Trots fredningen har fjällräven dock aldrig återhämtat sig och antalet fjällrävar är idag stabil men på en mycket låg nivå och kring år 2000 beräknades det endast finnas 40–60 individer kvar.

Artbevarande arbete

På 1980-talet startade Fjällrävsprojektet på Stockholms universitet. Resultaten från detta forskningsprojekt hjälper oss förstå mer om djurens livsvillkor och följa deras utveckling. Under 2022 flyttade fjällrävarna in till Skansen, de är även en del av Fjällrävsprojektet och viktiga i vårt artbevarande arbete.

Fjällräven är klassad som ”Starkt hotad” enligt Artdatabankens röda lista.