Fjällräv

Den fridlysta fjällräven är ett av Sveriges mest hotade däggdjur. Arten lever på tundra och kalfjäll och kan överleva i riktigt kalla temperaturer. Fjällräven är i stort behov av stöd från oss människor för att överleva på sikt och den är del av Skansens artbevarande arbete.

  • Fjällräven lever på tundran och förekommer i arktiska områden. I Skandinavien finns den främst i fjällvärlden, på kalfjället. Historiskt har fjällräven förekommit i hela den svenska fjällkedjan, från Norrbotten till Dalarna men är numera starkt hotad och finns endast på ett fåtal avgränsade platser i Västerbotten och Jämtland.

    Vit, blå eller sandfärgad

    Fjällräven är ett relativt litet djur, runt 70 centimeter lång och med en vikt på 2,5–5 kilo. Pälsen kan ha tre olika färger – vit, blå eller sandfärgad. Den vita fjällrävens päls är sommartid vanligen brungrå i ansiktet, på ryggen och på benens utsidor, medan större delen av kroppssidorna och undersidan är gråvita till gulvita.

  • Faktaruta om fjällräv
    Vetenskapligt namn:

    Vulpes lagopus

    Vikt:

    2,5–5 kg

    Längd:

    ca 70 cm

    Antal ungar:

    2–15. Max 18

    Livslängd:

    5–8 år

    Äter:

    Smågnagare som lämmel, ripor, grodor, ägg och kadaver

  • Den yviga svansen kan ha samma färg som ryggen eller vara lite mörk på översidan vid basen och i övrigt färgad som undersidan. Under vintern blir hela pälsen vit som en anpassning till den snötäckta omgivningen. Den blå räven är stålblå under vintern och mörkt brun under sommaren. Den mer ovanliga sandfärgade fjällräven som har samma färg året runt.

    Hårbeklädda trampdynor och isolerande päls

    Fjällräven är väl anpassad till det kalla klimatet och klarar temperaturer ner mot 40 minusgrader tack vare sina hårbeklädda trampdynor och sin tjocka, isolerande päls. Fjällrävens ben fungerar även som värmeväxlare när det är kallt, vilket innebär att blodet vid trampdynorna har en mycket lägre temperatur än blodet inne i kroppen.

    Äter främst smågnagare

    Fjällräven är allätare vars föda främst består av smågnagare, speciellt lämmel, men också ripor, hare samt ägg och fågelungar sommartid. Under sensommaren kan de även äta bär. Vintertid utgör kadaverförekomst närmast ett livsvillkor för fjällrävarna.

    Lever i par

    Fjällrävar är monogama djur som håller ihop hela livet. De gräver ut stora lyor där de föder sina ungar. De parar sig i mars och 5–10 valpar föds i maj/juni, ibland fler när tillgången på föda är god. Ibland kan en eller två fjolårsungar stanna kvar och hjälpa till med de nya syskonen. Lyorna kan ha tiotals utgångar och de används år efter år och är därför beväxta av frodigt gräs som syns på långt håll. Ungarna stannar i närheten av lyan fram till hösten, varefter de vandrar i väg. De unga fjällrävarna har oviss framtid framför sig där antalet överlevande varierar från 0–20 procent, främst på grund av födobrist.

    Fjällräven starkt hotad

    Vid 1900-talets början var arten ännu allmän i Sverige, och under goda år kunde stammen troligen nå toppar med närmare 10 000 individer. En mycket intensivt bedriven jakt var huvudorsaken till att stammen 1928 ansågs vara i behov av totalfredning. Trots fredningen har fjällräven dock aldrig återhämtat sig och antalet fjällrävar är idag stabil men på en mycket låg nivå och kring år 2000 beräknades det endast finnas 40–60 individer kvar.

    Artbevarande arbete

    På 1980-talet startade Fjällrävsprojektet på Stockholms universitet. Resultaten från detta forskningsprojekt hjälper oss förstå mer om djurens livsvillkor och följa deras utveckling. Under 2022 flyttade fjällrävarna in till Skansen, de är även en del av Fjällrävsprojektet och viktiga i vårt artbevarande arbete.

    Fjällräven är klassad som ”Starkt hotad” enligt Artdatabankens röda lista.

  • Om Fjällrävsprojektet

    Svenska Fjällrävsprojektet är en forskningsgrupp vid Stockholms universitet som bedriver forskning om fjällrävens samspel med andra arter i ekosystemet, samt dess överlevnad, demografi och genetik. Varje år görs kartläggning av lyor, kontroll av föryngringar, vägning och märkning av valpar, genetiska studier samt även inventeringar gnagare och fåglar. Fältarbetet genomförs av ett 50-tal personer: forskare, examensarbetare och frivilliga tillsammans med länsstyrelsernas naturbevakare. Totalt tillbringar deltagarna från fjällrävsprojektet drygt 900 dagar i fält och drygt 250 lyor besöks. Kunskapen blir sedan en grund för vilka åtgärder som kan göras för att hjälpa fjällrävarna.

    Tillsammans med Länsstyrelserna i fjällrävslänen ser fjällrävsprojektet till att rävarna får ökad tillgång på mat.  Samtidigt försöker man reducera antalet konkurrerande rödrävar på kalfjället. Tack vare detta långsiktiga arbete har fjällrävarna fördubblats i vissa områden. Beståndet har ökat från 40–60 individer år 2000 till 350–450 tjugo år senare.

    Skansen samarbetar sedan en tid tillbaka med Fjällrävsprojektet för att bidra till fjällrävens bevarande genom att:

    • Visa fjällrävar på Skansen och därmed öka kunskapen och intresset för bevarandet av arten
    • Bidra till medel för stödutfodring och forskning
    • Hjälpa till med fältarbetet
    • Tillsammans med andra djurparker skapa en genetisk sund reservpopulation

Här hittar du fjällräv