Boktryckeriet, Skansen
Sparad som favorit Spara som favorit

Boktryckeriet

1840-talet är en tid då liberala strömningar dyker upp i tidningar som Aftonbladet och ”Hwad Nytt?”. Demokrati, pressfrihet, fattigvård, jämlikhet, skola är tankar som debatteras och bidrar till att antalet tidningar ökar kraftigt.

Öppettider

lör 25/9 11:00 - 16:00
sön 26/9 11:00 - 16:00
lör 2/10 11:00 - 15:00
sön 3/10 11:00 - 15:00
tis 5/10 10:00 - 12:00
Visa alla Öppettider ›

Boktryckeriet på Skansen

Skansens boktryckeri, eller på latin Officina Typographica, är inrymt i en byggnad från 1725, som stått vid Södermannagatan i Stockholm.

I det stora gavelrummet finns utrustning för handsättning med lösa typer och två handpressar, den ena av ek och den andra av järn. I det mindre rummet finns kontor med arbetsplats för tryckeriets faktor. I husets övriga rum finns boktryckarbostaden, som består av kök, kammare och sal.

Att göra en tidning

Redaktören beslutar vilka nyheter som ska med i tidningsnumret. En del har klippts ut från utländska tidningar, men också från de större tidningarna som Aftonbladet. Annat inslag som kungörelser och annonser kan tryckeriets anställda själva passa in i sidans form.

Faktorn leder sättarens och tryckarens arbete. De anställda, sättarna och tryckarna, kallas konstförvant. Idag skulle vi säga typograf. Sättarens uppgift är att sammanfoga bokstäver till rader, spalter och färdig text.

En tidning med utgivning en eller ett par gånger i veckan om 400 exemplar kan tryckas på en Stanhope-handpress av den typ som står intill fönstret i tryckeriet på Skansen. Innan tidningen trycks måste texten sättas. Sättningen av tidningen håller tre-fyra personer sysselsatta i nästan åtta timmar vardera. Varje exemplar trycks sedan på ett ark papper.

Pappersbunten har först lagts i blöt en tid innan för att bli lagom fuktigt för att suga åt sig trycksvärta. Man trycker först på arkets ena sida, t ex sidan 1 och 4, byter sedan typerna och trycker igenom hela arkbunten igen med sidan 2 och 3 på baksidan. Tre personer arbetar vid tryckpressen. En av dem har rena händer och hanterar bara pappersbytet mellan varje tryck. En annan klappar ner typerna i formen och färgar in typerna med ny trycksvärta så att det blir ”klappat och klart”. Den tredje personen är tryckaren själv som med handkraft och yrkeskunnande ser till att varje tryck i maskinen blir lagom hårt. Hela tidningsbunten tar minst 4 timmar att trycka. Efter tryckningen viks varje ark på mitten och tidningen är färdig.

I städerna runt om i Sverige är de tryckta upplagorna för det mesta på några hundra exemplar. Flera hushåll kan dock slå sig ihop om en prenumeration och varje exemplar kan därför ha många läsare.


1830-1860

Upp