Biologiska museet

Biologiska museet

Museets skapare Gustaf Kolthoff är liksom Bruno Liljefors, som gjort fondmålningarna, hängivna naturmänniskor. Museet byggs för att ge folk som inte har möjlighet att ta sig ut i skog och mark en förståelse för och nyfikenhet på den nordiska naturen.


Gustaf Kolthoff

Museets initiativtagare och grundare Gustaf Kolthoff (1845–1913) är som barn mycket intresserad av natur och jakt. Han blir redan som ung naturaliekonservator, men ifrågasätter tidens vanliga sätt att förevisa uppstoppade djur placerade i montrar. Han förundras över hur varje djur till form och färg är anpassade efter miljön de lever i. Han inspireras av Darwins teorier och boken ”Om arternas uppkomst” som kom ut på svenska 1871.

1875 bygger Kolthoff det han själv kallar ”det första biologiska museet i Sverige” vid sin bostad i Källeviken i Bohuslän. Han bygger ett hus med fågelberg, träd, ängar och träsk där han placerar sina uppstoppade fåglar. Tack vare sitt ”museum” får han 1878 uppdrag att bygga ett liknande i Kalmar. Året efter får han anställning som konservator på Zoologiska institutionen vid Uppsala universitet. När institutionen 1888 flyttar till Gustavianum inreder Kolthoff ett museum i kupolen på den anatomiska teatern. Kolthoffs gode vän Bruno Liljefors erbjuder sig att kostnadsfritt utföra fondmålningarna. Museet i Uppsala visar en begränsad mängd djur men ger Kolthoff blodad tand.

Biologiska museet

Det var med tanke härpå som jag år 1891 för några vänner framkastade min idé att ett sådant museum borde anläggas i Stockholm.
Idén får gehör och i december 1892 bildas Aktiebolaget Biologiska museet i Stockholm med ändamålet att ”efter förvärfvande af erforderligt åskådningsmateriel samt af nödig tomtplats i hufvudstaden eller dess omedelbara grannskap, uppföra och vidmakthålla ett biologiskt museum, ämnadt att innehålla alla de skandinaviska däggdjurs- och fogelarterna i fullt naturtroget uppstoppade exemplar och i naturliga omgifningar”.

Aktier i bolaget tecknas av flera prominenta personer. Den största posten tecknas av Carl Fredrik Liljevalch d.y. som senare donerar pengar till Liljevalchs konsthall. Kungen upplåter en tomträtt för ändamålet på Lejonslätten, mellan Nordiska museet och Skansen.

På mindre än ett år ritas och uppförs byggnaden, mellan 3.000 och 4.000 djur samlas in och stoppas upp, fonder målas av Bruno Liljefors och den stora dioramautställningen byggs.

Att göra dioramor var populärt i slutet av 1800-talet men att göra zoologiska dioramor var däremot inte så vanligt. Det som är ännu är unik med Biologiska museet är sättet att visa olika miljöer och naturtyper i ett enda stort diorama.

Publiksuccé

Den 11 november 1893 invigs museet. När det öppnas för allmänheten är intresset mycket stort. Det första året har museet 30.000 besökare. Publikrekord sätts med råge utställningsåret 1897 när man har drygt 106.000 besökare. Museet besöks av utländska forskare och fungerar ibland som programpunkt vid officiella statsbesök.

Utställningsidén

Gustaf Kolthoff skriver i programbladet för Biologiska museet:

Det svenska folket, även den mest bildade delen av detta, lever ännu i mycket stor okunnighet om vår tids djurvärld. Detta är sorgligt i flera avseenden, sorgligt kanske mest därföre, att man genom denna okunnighet går miste om en av livets förnämsta och renaste glädjekällor.

Kolthoff skapar med Biologiska museet en blandning av folkbildning, nationell manifestation och kärlek till naturen. Hans idé är att visa hur djuren är anpassade till naturen, själva syftet är alltså att vissa av djuren ska vara svåra att upptäcka i dioramat. Den vetenskapliga och undervisande ambitionen kommer i andra hand.

Det som utmärker Biologiska museet är samspelet mellan byggnaden, de uppbyggda miljöerna, djuren och Bruno Liljefors storslagna fondmålningar. Allt är delar av en helhet som gör museet unikt i sitt slag.


Biologiska museet ritades av arkitekten Agi Lindegren. Museet kan ses som en blandning mellan utställningspaviljong och norsk stavkyrka. Associationen till stavkyrka är inte så konstig eftersom Norge fortfarande var i union med Sverige och den historiserande stilen knöt an både till det nystartade Skansen och Nordiska museet som var under uppförande.

Biologiska museet kom i Skansens ägo 1970. Det stängdes för allmänheten den 31 augusti 2017 och kommer att genomgå en renovering innan det öppnar igen.

Upp