Soldattorpet på Skansen

Soldattorpet

"Den 24 augusti 1830 samlades de sex bönderna i Bötteryds rote vid torpet Sälldefall under Högaskog i Eksjö socken, för att teckna kontrakt med blivande soldaten Gustaf Johansson Gräns. Denne skulle få torpet med fähus, källare, brunn och bod med avträde och mark att bruka..."

Vid tillträdet skulle han också få sex riksdaler och trettiotvå skilling banko och ny mundering. Varje år skulle han få vår- och höstlön om tre riksdaler och trettiotvå skilling och därtill årligt persedelbidrag.

Rotebönderna skulle också upplåta sommarbete åt soldatens kreatur och hålla honom med dragdjur till åkerbruket. När soldaten var kommenderad skulle roten sköta torpets ”bruk och inbergning” biträdda av soldathustrun ”så vidt hon förmår”.

Det var ett relativt nybyggt torp soldaten Gräns kom till på 1860-talet. Det var byggt enligt de bestämmelser som utfärdats hundra år tidigare. Sveriges försvar var länge organiserat i indelningsverket, infört av Karl XI 1682. Denna militära ordning fungerade fram till år 1901 då den allmänna värnplikten infördes.

Soldattorpet på Skansen
Soldattorpet på Skansen |

Indelningsverket byggde på att flera gårdar tillsammans bildade en rote och varje rote skulle hålla en soldat. 25 rotar tillsammans bildade ett korpralskap, sex korpralskap bildade ett kompani och åtta kompanier ett regemente.

Bönderna i roten skulle själva skaffa fram sin soldat, något som inte alltid var så lätt, särskilt inte i krigstid. Av kronan fick soldaten vapen och tyg till uniformen. Av bönderna fick han en liten lön varje år samt bostad, mat och kläder. Tanken var att soldaten skulle försörja sig och sin familj genom att arbeta på det egna torpet. Oftast hade man åtminstone ett potatisland och en ko. Om soldaten måste dra ut i krig, hade hustrun rätt att bo kvar på torpet.

Munderingen, det vill säga militäruniformen, fick soldaten inte ha på sig hemma. Där gick han klädd som alla andra, i vadmalsbyxor, rock och grova skor. Munderingen förvarades i en särskild kista, rotekistan, mellan militärövningarna som ägde rum en gång om året.

Befälen avlönades genom boställen och inkomster från skatter och kronojord. Hemmansägare som åtog sig att hålla ryttare och häst med utrustning, s k rusthåll, befriades från skatt.

Den siste soldaten på Säldefall hette Johan Johansson Gräns. Gräns var hans soldatnamn. Av praktiska skäl var det vanligt att den som blev soldat fick ett nytt efternamn, vilket berodde på att så många hade samma efternamn, exempelvis Johansson och Andersson efter pappans förnamn. Soldatnamnen var oftast korta och kärnfulla. Ibland berättade de något om soldatens karaktär: Rask, Modig eller Tapper. Andra soldatnamn var direkt förknippade med det militära livet: Pistol, Sköld och Lans.

I regel var det kompanichefen som bestämde vad soldaterna skulle heta. Soldatnamnen lever kvar än i våra dagar.


1830-1860

Upp