Skogaholms Herrgård på Skansen

Skogaholm

Under 1700-talet börjar adelns förmåner och rättigheter undergrävas av ekonomiska och sociala förändringar. Utvecklingen gör att adelns gamla ställning i det svenska samhället blir ohållbar. Adelns politiska inflytande, äganderätten till herrgård och bruk, ämbeten och militära tjänster är inte längre given. Nu börjar även borgarna kalla sig herrar och brukspatroner och bygga sig bostäder som liknar adelns herrgårdar. Det blir allt svårare att försvara sin status med vackra inredningar, exklusiva föremål och trädgårdar när kapital och egendom är djupt förankrad i den ärvda marken.

Skogaholms mangård består av fem byggnader kring en rymlig rektangulär gårdsplan med terrassmurar och staket. Till anläggningen hör också fatburen från Björkvik som står på utsidan av Sollidenscenen. På norra sidan av huvudbyggnaden finns en prydnadsträdgård och på östra sidan ligger en liten fruktträdgård med ett lusthus. Det är Skansens största trädgårdsanläggning, läs gärna mer om den här. Lusthuset i ena hörnet av köksträdgården är byggt omkring 1700 och kommer ursprungligen från Bellmansgatan i Stockholm. 

 På järnbruket Skogaholm förvandlades tackjärnet i stångjärnssmedjan till smidesjärn och stångjärn. Forbönderna transporterade sedan järnet vidare på landsväg till Örebro järnvåg för att sen lastas på skepp till Stockholm via Hjälmaren och Mälaren. I staden fanns Skogaholms kommissionär, handelshuset Tottie & Arwidsson. Från delägarnas stenhus, Tottieska gården i Skansens Stadskvarter – såldes och exporterades järnet bland annat till England.

 Det var många som arbetade här på bruket. I herrskapets hus syntes mamseller, pigor och betjänter. Inom bruket, som var som ett eget litet samhälle, förekom inspektorer och bokhållare, smedernas och trädgårdsmästarnas familjer och många, många fler. 

 Skogaholms herrgårdsbyggnad uppfördes på 1680-talet med säteritak och timmerväggar som var rödfärgade. Fönstren var små med blyinfattade rutor. På 1790-talet moderniserades byggnaden. Väggarna putsades och gulmålades för att se ut som fransk sandsten, och man tog upp större fönster. 

Köket ligger i en egen flygel. Det fanns alltid en risk för brand med spisar och ugnar och för att minimera den risken låg köket inte inne i manbyggnaden. I köksflygeln finns rader med bruksporslin, arbetsbänkar, redskap och den stora spisen. Här bodde också tjänstefolk. 

 Huvudbyggnaden kommer från Skogaholms bruk i Närke, och flyglarna från Gullaskruv i Småland. Deras inredning utgör rekonstruktioner, bland annat efter mönster från ett bibliotek på Övedskloster i Skåne och ett porslinskök på Tureholm i Södermanland. Av paviljongerna är den ena hämtad från Söderköping och den andra är en kopia. 



Skogaholm


1720-1820

Upp