Tobak på tork bakom Skomakeriet
Sparad som favorit Spara som favorit

Skansens tobak

Skansens tobak växer vid Gubbhyllan och i Stadskvarteren vid Skomakargården och Garverigården. Odlingarna är en påminnelse om den stora betydelse som tobaksodlingen haft i Sverige och särskilt i Stockholm.

Öppettider

Idag 22/10 10:00 - 15:00
tis 23/10 10:00 - 15:00
ons 24/10 10:00 - 15:00
tor 25/10 10:00 - 15:00
fre 26/10 10:00 - 15:00
Visa alla Öppettider ›

På Skansen odlas bondtobak (Nicotiana rustica) och virginiatobak (Nicotiana tabacum). Bägge arterna är ettåriga och är de som tidigare odlats för tobaksframställning i Sverige. De förodlas inomhus under våren, planteras ut på friland under maj och skördas vanligen i augusti. Fröna är mycket små, på ett gram går det ca 10 000 frön. Bondtobaken blir omkring en meter hög och har små gula blommor på skaft och stora klibbiga, luktande blad. Virginiatobaken blir upp till två meter och har stora ljusrosa blommor som växer ut direkt från stammen.

Tobakens historia i Sverige

Redan 1650 började Olof Rudbeck att odla tobak i Uppsalas botaniska trädgård och samma år bad köpmannen Andreas Lentzom tillstånd för att få anlägga en tobaksplantage i Stockholm. Det var dock först på 1700-talet som odlingarna tog ordentlig fart. Som ett led i ambitionen att minska importen av lyxvaror och stärka det inhemska näringslivet gav Fredrik den förste år 1724 ut ett dekret där han uppmanade till tobaksodling över hela landet. Målet var att göra Sverige självförsörjande inom fyra år.

Tobak på tork bakom Skomakeriet
Tobak på tork bakom Skomakeriet |

Till en början var det i städerna som tobaksodlandet fick störst genomslag. Många trädgårdar och bakgårdar användes till ”tobakslyckor” liknande de som finns i Skansens stadskvarter. Tobakshanteringen var tidvis en mycket lönsam affär och odlandet spreds snabbt över landet. År 1760 fanns det tobaksodlingar i 72 svenska städer och 1764 var tobaksodlingen Sveriges tredje största industri. 

Att odla tobak var till stora delar en kvinnosyssla som ofta gick i arv från mor till dotter. De stora odlarna i Stockholm säsongsanställde vanligen kvinnor som kom resande från Småland och Dalarna för att arbeta i tobakslanden. Arbetet var slitsamt och krävande med långa arbetspass och allt gjordes för hand. Efter att plantorna satts ut på våren skulle de kupas, tjuvas och toppas innan skörden i augusti. Därefter hängdes bladen upp på käppar för torkning i särskilda luftiga tobakslador eller på vindar och i uthus. Vanligen var tobaken tillräckligt torr först i september och då togs den ned, buntades och kördes till fabrikerna. Det mesta av den svenska tobaksskörden gick under 1800-talet till snustillverkning.

Överproduktion och konkurrens gjorde så småningom att priserna sjönk och många odlare gick därför över till andra grödor. Under senare delen av 1700-talet försköts balansen allt mer mot landsbygden och under 1800-talets andra hälft upphörde tobaksodlingen i de flesta städerna. Kvar blev de områden som har de bästa klimatförutsättningarna, bland annat Skåne, Väst- och Östgötaslätterna och Mälardalen. Ännu på 1890-talet skördades hela 300 ton tobak enbart i Stockholm. Då tobaksmonopolet infördes 1915 uppmuntrades på nytt en inhemsk produktion, men intresset svalnade snabbt i takt med den ökande konkurrensen från utlandet. 1939 upphörde odlingen i Stockholm och den sista svenska tobaken för kommersiellt bruk skördades 1964 i Åhus. Av Stockholms många tobakslador återstår idag bara en enda: ladan vid Cedersdals malmgård vid Sveaplan i slutet av Sveavägen. 

Snus- och tändsticksmuseums hemsida.

- LÄS MER -

Trädgårdar


1870-1913

Upp