Sparad som favorit Spara som favorit

Skånegås

Gåsskötsel är vår äldsta form av fjäderfäskötsel. Redan under bronsåldern cirka 500 f.Kr. fanns tama gäss.

Öppettider

Idag 25/9 10:00 - 18:00
ons 26/9 10:00 - 18:00
tor 27/9 10:00 - 18:00
fre 28/9 10:00 - 18:00
lör 29/9 10:00 - 18:00
Visa alla Öppettider ›

Visste du att

Gäss är väldigt bra på att vakta sitt område och låter högljutt när någon obehörig närmar sig.

Snabba fakta om skånegåsen

Latinskt namn: Anserini
Ordning: Andfåglar (Anseriformes)
Familj: Egentliga andfåglar (Anatidae)
Vikt: 7-8 kg hona, 8-10 kg hane (gåskarl)
Längd: 74-84 cm. Vingbredd: 150-168 cm
Antal ägg: 20-30 ägg per år.
Läte: Ett ljudligt trestavigt ”ga-gann-gack, gi-gann-gack”. Varnar med ett väsande läte.
Föda: Gräs, späda skott och blad av olika örter såsom maskros, säd och bär.
Boplats: Den vilda gåsen bygger oftast sitt bo på holmar eller halvöar intill vattnet. Gärna på en liten höjd med fri utsikt över vattnet. Även den tama Skånegåsen tycker om att ha tillgång till en damm och att ha koll på omgivningarna.

Skånegåsen härstammar från en gammal svensk lantras, skanörgäss dels från Pommerska importerade gäss samt ett försumbart inslag av ungerska och ryska gäss. Trots detta är Skånegåsen är troligtvis ändå inte så påverkad av korsningar som man tidigare trott.

Utseende

Det är en stor tung ras med bukpåse, en del hanar kan väga upp till 15 kg. Med bra bete växer skånegäss fort och har mycket goda slaktegenskaper. De är härdiga och trivs i det fuktiga kalla sydsvenska vinterlandskapet. De är bra ruvare, mödrar och gåskarlar. Färgen är vit med gråbruna brokiga partier. Gäss är väldigt bra på att vakta sitt område och låter högljutt när någon obehörig närmar sig. En avelslinje har inriktning mot utställningar och en mot lantrasegenskaper. Skånegåsen är inavlad och sterilitet har förekommit.

Liksom alla gäss är skånegäss intelligenta djur och de kan bli mycket gamla, flera tiotal år om de inte slaktas i förtid. De lever i livslånga förhållanden och hanen kan ha upp till tre honor. Dessa lägger 20-30 ägg per säsong och ungarna kallas för gässlingar.

Skånegåsens historia

Gässen var kvinnornas ansvar. De slaktade ofta gässen och att plocka en gås var arbetsamt. En skånsk bondmora kunde under 1700-1800-talet ha en gåsbänk i huset där 2-3 gäss kunde ruva sina ägg.

Gäss var vanliga på landet men kunde också finnas i städerna. Enligt folktron kunde gäss väsnas innan det skulle börja regna och enligt nordisk mytologi ansågs gåsen vara Tors skyddsfågel.

Av gåsen fick man kött, dun och ägg. Fettet ansågs mera värt än smör och användes även till medicinskt bruk. Gås-träck fanns på apoteket från 1700-talet och var bra mot tandvärk. Vingpennor tillverkades för att skriva med och som styrfjädrar i pilar. När man skulle skjuta kanon behövdes en vingpenna att sticka hål på krutkardusen. År 1757 exporterades det 65 000 gåspennor bara från Ystad.

Under 1860-talet började man med torgdagar i Malmö. De drog till sig mycket folk och satte fart på gåshandeln. Nu började stubbgödningens tid. Man köpte in unggäss till de stora gårdarna från till exempel torpare och statare, och födde upp fåglarna till slaktgäss genom att låta dem beta på stubbåkrarna fram till Mårtens afton den 10 november. På stubbåkern fanns gott om bete kvar även för kor, höns och grisar. Efter ett tag började man även köpa in unggäss från andra landskap som Öland, och tack vare järnvägen kunde man börja importera gäss från Pommern, Ungern och Ryssland. Transporterna var inte bra ur djurskyddssynpunkt och 1906 infördes karantän vilket minskade importen.

Första världskriget satte stopp för gåshandeln och man började också ogräsbekämpa stubbåkrarna vilket gjorde att betet försvann. Detta gjorde att priset för en gås steg från 10 kr till 100 kr.

Under 1930-talet sjönk antalet gäss, men ökade något igen med gröna vågen på 1970-talet. År 2009 fanns ca 140 skånegäss och rasen är för närvarande starkt hotad.

Mårtensafton

Traditionen att äta gås härrör från firande av helgonet Martin av Tours (316-397) den 11 november. Gåsen var hans helgonattribut då han enligt legenden blev förrådd av gässen när han gömde sig i en lada för att slippa bli biskop. Som straff skulle gässen ätas upp och det bestämde att man alltid skulle äta gäss den här dagen. Det infaller också när gässen är som fetast i början av november. Traditionen spred sig inom katolska kyrkan från Frankrike till övriga Europa, men under festligheterna serverades inte bara gås utan även speciella bakverk och vinprovning av årets skörd.

I Norden har man firat den helige Martin sedan 1100-talet. I protestantiska områden kom Martin Luther med födelsedag 10 november att efterhand överta rollen. Man hade redan tidigare börjat firandet på aftonen dagen före den 11 november. Från Stockholm finns belägg att Mårten gås firades i staden och först senare kom till landsbygden. Sedan 1800-talet förknippas Mårten gås med svartsoppa, gås och skånsk äppelkaka.

Från början ansågs det vara en borgar- och herrskapssed. På vissa håll i Skåne höll fattigt folk tillgodo med sill i stället som man då kallade fjällgås. Gås kunde även serveras på julafton men då i torkad, saltad form.

– Läs mer –

Gårdens djur

Upp