Hölada från Nederkalix på Skansen
Sparad som favorit Spara som favorit

Hölada

Den för norra Sverige så typiska ängsladan står avskild från gårdens kärnbebyggelse, ute på ängen eller på den mer avlägsna slåttermarken.

På en gård med självhushållning fanns det inte utrymma för allt hö och inte heller behov av höet förrän till vintern när djuren togs in i ladugården. Det fanns inte heller möjlighet att transportera höet under sommaren från ängar som låg långt från gården i väglöst land. 

På norrbottniska ängar trivs många olika örter som backnejlika, backskärvfrö, blekfryle, bockrot, (brudborste), dvärglummer, fjällgentiania, fjällskallra, fjälltimotej, fjällvårbrodd, grönkulla, hundstarr, höstlåsbräken, jungfru maria nycklar, kattfot, kummin, kärrsälting, liten blåklocka, lämmelstarr, nordlåsbräken, nordruta, ormrot, praktmaskros, prästkrage, rödkämpar, slåtterblomma, späd ögontröst, stagg, strandveronika, strandögontröst, svartfryle, svenskfibbla, säterfryle, topplåsbräken, tätört, ängsfryle, ängsgentiania, ängsskallra, vanlig låsbräken och vårfingerört.
Andra typer av marker i Norrbotten som historiskt använts för slåtter har varit raningar, slåttermyrar, silängar, eller dammängar. Gemensamt för dessa är att de årligen översvämmas av vatten. 

Höladan kommer från byn Björkfors i Norrbotten. Björkfors ligger i Kalix kommun och Nederkalix socken.


1830-1860

Upp