Gärdesgårdar

Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar och markera ägogränser. Olika typer av hägnader var därför en mycket viktig del av det agrara samhället och det krävde stora arbetsinsatser. Djuren strövade i regel fritt i skogar och utmarker och därför krävdes stängsling runt åkrar och ängar.

Det var åkerns ägare som ansvarade för att hägna in den och att skydda sina odlingar. Först 1857, i samband med en lagändring, blev det istället djurägarnas ansvar att hålla djuren borta från odlingsmarkerna och därför började man nu hägna in själva betesmarkerna.

Den dominerande gärdesgårdstypen i Sverige har sina rötter i tidig medeltid och består av parställda störar som hålls samman av runda band. Hanken kom under 1800-talet att avlösas av mindre arbetskrävande band - vidjor av grenar eller rötter som bands fast på plats, men trots detta lever benämningen hankgärdesgård kvar. 

Enkel stengärdesgård vid det gotländska Lambgiftet
Enkel stengärdesgård vid det gotländska Lambgiftet

Stora mängder värdefullt virke gick åt till alla trädgärdesgårdar - så mycket att staten under 1700-talet uppmanade befolkningen att bygga stenmurar istället. Detta hade förvisso en liten effekt, men den lokala virkestillgången och tillgängliga träslag har ändå alltid satt sin prägel på gärdesgårdarnas utformning och resulterat i en flora av olika, mer eller mindre regionala, variationer. Ett urval av dessa finns idag representerade på Skansen och de ger alla ledtrådar till hur vårt historiska landskap sett ut och brukats i olika delar av Sverige.

Hankgärdesgårdarna dominerade som hägnadstyp fram till 1930-talet och ersattes sedan successivt med ståltrådsstängsel. Detta innebar en arbetsbesparing – hägnadsarbetet som tidigare hade upptagit en stor del av böndernas tid, kom nu att få en undanskymd roll. Tillsammans med tekniska innovationer under 1999-talets början kunde mycket arbetskraft frigöras från jordbruket till städerna och de växande industrierna. 

Sedan slutet av 1900-talet har de traditionella gärdesgårdarna återigen ökat i popularitet. En välbyggd och underhållen trägärdesgård kan fylla sin funktion i minst 30-40 år och smälter väl in i landskapet. Dessutom blir den bara vackrare med tiden!

- LÄS MER -

Trädgårdar

Upp