Koloniträdgården, Skansen

Fruntimmersveckan 19 - 24 juli

Fruntimmersveckan började ta form under medeltiden, då firades de kvinnliga helgonen Margareta, Magdalena och Christina. Så småningom tilllkom Sara, Johanna och Emma. Nuförtiden tänker vi mest på smarriga tårtor och en vecka med mycket regn.

Fruntimmer på Skansen

Det finns, och har funnits, många starka kvinnor på Skansen. En av de första var grundaren Artur Hazelius första amanuens och högra hand, Sigrid Millrath. Hon arbetade på Skansen från 1892 till 1901 och hennes minnen finns bevarade i boken "Tror fröken att det klarnar?" Vädret då, som nu, var en evig källa till oro.

Sigrid hade ansvaret för att anteckna allt som hände, och speciellt viktigt var det när Hazelius motvilligt tog semester. Att han var bortrest hindrade dock inte att han engagerade sig i det dagliga arbetet. Under en resa i Norge oroade han sig över bristande ordning i en av gårdarna. "Varför värpa icke hönsen i Oktorpsgården? Svara omgående" stod det på ett PM från Norge.

"De hade sin hemvist i Hallandsgården, men voro av ett så äventyrligt sinnelag, unga och glada. Hur lockande var ej promenaden i blåbärsskogen fram till Laxbro. Med lilla Eufemia i spetsen snodde de i väg. Och äggen? Ja dem blev det slarv med. Ett här, ett annat där. För övrigt tyckte Eufemia att äggläggning var pjåsk. Det var så roligt ändå, vilket jag omgående svarade doktorn."

Skansencheferna Eva och Anna-Greta

Eva Nordenson, 1925 - 2014, var intendent vid Nationalmuseum mellan åren 1953 och 1977, chef för Kulturen i Lund 1977-1982 och Skansenchef från 1982 till 1992. Nordenson gav 2009 ut boken Mitt förtjusta öga : J.C. Linnerhielms voyages pittoresques i Sverige 1787-1807, en reseskildring som bygger på Jonas Carl Linnerhielms bilder och anteckningar. 2003 mottog hon Gösta Berg-medaljen.

Anna-Greta Leijon var aktiv som socialdemokratisk politiker fram till 1990. Efter sin tid som yrkespolitiker hade Anna-Greta Leijon flera statliga styrelseuppdrag, bland annat som ordförande i Sveriges Television.
1995 efterträdde hon Hans Alfredson som chef för Skansen, ett uppdrag som hon innehade fram till 31 augusti 2005, då hon ersattes av John Brattmyhr.

Fruntimmer i hus och gårdar

Att frågor som demokrati, rösträtt och kakrecept har varit viktiga syns i många miljöer. I alla tider har kvinnan och mannan varit beroende av varandra, men kvinnan arbetskraft har inte riktigt räknats eller synts. Ändå har de genom historien haft många yrkesroller och kompetenser. Som exempel kan man se hur frågorna avspeglade sig i det dagliga livet i början av 1900-talet i de här miljöerna:

Väla skola Här finns Fru Elsas receptbok för fina kakor och här berättas om hur viktigt skolväsendet var som en grund för fungerande demokrati.

Järnhandlarbostaden Fru Ingeborg använder både kokböcker och böcker om ”Vett och etikett” för att göra rätt i sociala sammanhang. Den nya medelklassen tar form med en rad nya konventioner. I köket står en elspis, och den jämna temperaturen tar kakbakandet till helt nya nivåer.

Konsumbutiken Konsumbutiken är en mjölk och brödbutik från 1930-talet, och en typiskt kvinnlig arbetsplats, men gifter man sig eller blir gravid kan man bli av med jobbet. Så sent som 1939 avskaffas lagen som tillåter en arbetsgivare att sparka kvinnor på sådana grunder.

Posthuset Fru Sophia bakar skorpor, kringlor och kransar till försäljning - kanske de godaste i trakten.

Skånegården Mor Bengta föder upp ankor och höns på det lilla lantbruket. Äggen säljer hon sen i staden. Att göra sockerkaka på ankägg är mycket uppskattat!

Ordenshuset Här serveras kaffe istället för alkohol. Nykterhetslogerna spelar en stor roll i den framväxande demokratin i början av seklet. Här kan man förkovra sig, få vänner och arbeta för en bättre framtid. Kvinnor tar plats och gör sina röster hörda.

Fäbodarna Under långa sommarmånader arbetar kvinnor ensamma upp på fäbodarna med att ta hand om boskapen, och mjölken från korna och getterna. Det är starka, självständiga kvinnor som klarar sig själva i utbygden. Till fest serveras ostkaka och kalvdans.

Kafferep som en demokratisk mötesplats

Kaffestugorna var populära mötesplatser för män från 1700-talet och framåt, och där frodades så liberala och radikala tankar att de emellanåt blev stängda av kungen. Men för kvinnorna fanns inte samma rum för möten. Där blev kafferepet en plats för diskussioner och samling. Under slutet av 1800-talet började tankar om rösträtt för alla, och rösträtt för kvinnor, dyka upp i olika sammanhang. Vid den här tiden fanns inte partier men väl organisationer som samlade människor som intresserade sig för politiska frågor. 1903 bildades Landsföreningen för kvinnan politiska rösträtt med stöd från både liberala och socialdemokratiska kvinnor. 1918 godtogs en rösträttsreform i båda riksdagskamrarna där också kvinnor skulle få rösträtt. Reformen krävde en grundlagsändring och 1921 hölls det första valet med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

Sju sorters kakor

"Under 1800-talets mitt blev rörsockret billigare än någonsin (Tellström, 2011). Detta i samband med att odlingen av vete spred sig från Skåne och norrut i landet under slutet av 1800-talet, gjorde att de svenska kvinnorna började baka allt mer i hemmen (Bringéus, Nils Arvid, 2003). Smör, som är småkakornas tredje grundingrediens efter mjöl och socker, hade alltid funnits nära tillhands i och med den egna djurförädlingen. Möjligheterna att baka fick en ytterligare skjuts framåt då järnspisen gjorde storslagen entré i hemmen (Andréasson, Elisabeth, 2007). Med järnspisen kunde kvinnorna reglera värmen mer än vad de kunde i de tidigare öppna spisarna och bakugnarna. Dock fanns inga temperaturangivare så kvinnorna fick använda sina händer för att avgöra om värmen var lagom för bak. Fingertoppskänsla var i allra högsta grad någonting de svenska kvinnorna bemästrade. Den allra första utgåvan av Sju sorters kakor illustrerar detta väl: i recepten står att kakor ska gräddas i svag, ordinär eller medelgod ugnsvärme (Ica provkök, 1945)."
Läs mer om kakorna i Lina Ahlins essä om trugandets ädla konst.

Regnar det alltid i fruntimmersveckan?

Fruntimmersveckan började ta form under medeltiden, då man 20–24 juli firade fyra kvinnliga helgon. År 1698 tillkom Sara 19 juli - efter Abrahams hustru, och 1755 tillkom Johanna, som tidigare haft namnsdag 15 december. År 1827 kom Emma med i kalendern för att hedra det svenska kronprinsparet Oscar (blivande Oscar I) och Josefinas andra barn, som föddes detta år. Barnet skulle heta Emma om det blev en flicka, enligt kronprinsessan. Det blev dock en pojke, Prins Gustaf, men Emma infördes ändå på det datumet och har funnits där sedan dess som ett av de mest populära flicknamnen. Nu fanns det sex kvinnonamnsdagar i rad från 19 till 24 juli och veckan började kallas "fruntimmersveckan".

Enligt Bondepraktikan brukar perioden vara regnig. I medeltal regnar det under tre eller fyra av fruntimmersveckans dagar.
Enligt SMHI kan anledningen vara att veckan infaller under en av årets nederbördsrikaste perioder. De genomsnittligt största regnmängderna faller på många håll i landet under sommaren, från mitten av juli till och med några veckor in i augusti. Källa SMHI med statistik från senare års regnväder.

Historien får liv

Upp