Ekshäradsgården, Skansen
Sparad som favorit Spara som favorit

Ekshäradsgården

Den vackra Ekshäradsgården kallades också "Herrgårn" och var en viktig plats i bygden. Här fanns häradsrättens tingsställe och Värmlands regementes mönstringsplats.

I den vackra Ekshäradsgården var det fest och dans på kvällarna men på dagarna var det betydligt dystrare toner. På bottenvåningen fanns tingssalen och här huserade kronolänsman.

Den som byggde Ekshäradsgården lär vara kronolänsman Jan Olof Pallin. Han försörjde sig på sitt jordbruk och gården var egentligen en vanlig bondgård, men den första i sitt slag som var i två våningar. Den blev också häradsrättens tingsställe och Värmlands regementes mönstringsplats.

Att det var en stor och välbärgad gård framgår av den bouppteckning från 1833 som gjordes efter Pallins hustru. Förutom byggnader redovisas djurbesättningen: åtta hästar, två föl, tjugosju nötkreatur, fem får, sju getter, nio höns, en tupp, två ankor och sju grisar. Endast boningshuset finns på Skansen, men till gården hörde även ladugård, bastu, bodar, stall och lador.

1854 bygger den nye ägaren, häradsdomare Per Larsson, på huset med två stockvarv, byter det gamla flacka torvtaket mot ett ett brantare, klätt med glavaskiffer. I det inre stryks väggarna med ljusa limfärger utom i förstugan där en målare, som aldrig sett marmor i verkligheten, utför en vildsint variant av marmorering i grönt och svart. Även i kökets skafferi marmoreras det medan kökets väggar stänkmålas. Spisen har en stor järnhäll. Rummet till vänster om förstugan är tingssalen. På bordet ligger en bibel. Innanför tingssalen finns en tillfällig bostad för länsmannen.

Till vardags höll familjen till på undervåningen. Salarna på övervåningen användes som förrådsutrymmen för extra sängkläder, möbler och textilredskap utom när det var fest. Då röjdes salarna ur och städades.

– Läs mer –

1830-1860


Hus och byggnader

Upp