Foto: Marie Andersson
Varför firar vi påsk?

Varför firar vi påsk?

Påsken är den största kristna högtiden. Från början är det en judisk tradition som firas till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. De kristna började fira påsk till minne av Jesu död och uppståndelse, och de äldsta beläggen för det firandet är från 100-talets mitt.

I gamla tider påbjöds påskfrid onsdagen före påsk. Då bytte man i kyrkans klocktorn ut den vanliga järnkläppen mot en träkläpp, eller dymmel, för att få en dov ringning.

Visste du att påsken i själva verket består av tre olika delar? Fastlagen, fastan och så själva påsken som infaller på påskdagen.

·    Fastlagen pågår i dagarna tre och inträffar 49-47 dagar före påsk. Fastlagen innebar fest och lek och avslutades med Fettisdagen, då man skulle äta mycket fet mat före den stundande fastan. Många skolor hade fettisdagslov i början av 1900-talet, och barnen kunde vara ute och åka kälke, skidor eller skridskor.

·    Fastan påbörjas 46 dagar innan påsk eftersom alla stora katolska kyrkohögtider föregås av en fastetid på 40 dagar. Bestämmelserna om fastan försvann redan under reformationen på 1500-talet, men ännu i början av 1900-talet var fastan en period av återhållsamhet, då viss mat och nöjen inte var tillåtna.

·    Palmsöndagen är söndagen före påsk. Namnet härstammar från att man strödde palmkvistar framför Jesus när han red in i Jerusalem denna dag. Palmsöndagen inleder den sista fasteveckan innan påsk, dymmelveckan, även kallad stilla veckan.
 
·    Dymmelonsdag, fick sitt namn från att man brukade vira in kyrkklockans kläppar med tyg eller bytte ut järnkläpparna mot träkläppar, eftersom påskfriden skulle inledas med tystnad. Tiden mellan dymmelonsdagen och påskafton var en allvarsam period, och man skulle inte arbeta.

·    Skärtorsdagen var den dag då Jesus höll den första nattvarden, påskmåltiden. Senare på natten förråddes han av Judas och enligt folktron släpptes alla onda makter fria i samma stund som Jesus blev dömd. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas natt. Namnet skärtorsdag kommer från ”skära” i betydelsen rena, det var en syndaförlåtelsens dag. Vid kalenderreformen 1772 drogs skärtorsdagen in som helgdag.

·    Långfredag var för barnen, och säkert för många vuxna, den längsta dagen på året. Inga affärer var öppna, radion spelade allvarsam musik, lekar eller arbete var inte att tänka på. Det är den stora sorgens dag. På långfredagens morgon kunde man bli risad som påminnelse av Jesu lidande.

·    Påskafton är fastans sista dag. Även fast den glada påsken inte startade förrän på påskdagen så var detta den dag då man kunde städa och tvätta, och man samlades kring elden för att ägna sig åt ”skjutning” för att skrämma påskkärringarna!

·    Påskdagen, dagen för Jesu uppståndelse. Påsken blir egentligen inte ”glad” förrän på påskdagen. Nu kunde man fira att den allvarliga tiden var över!

·    Annandag påsk – nu var förbuden och stillheten definitivt över. På annandagen kunde man hålla gillen, leka och dansa!