Foto: Marie Andersson
Påskkärring på Skansen

Påskkärringar

Påskens traditioner är influerade av gammal folktro och seder som kommit till av rädslan för det onda.

Att klä ut sig till påskkärring och hänga prydnadshäxor i påskriset har sitt ursprung i de stora häxprocesserna på 1600-talet, då man trodde att djävulen bjöd in häxorna till fest på skärtorsdagen.

Men varför var häxorna i farten just på skärtorsdagen? Det var just på skärtorsdagsnatten som Jesus förråddes av Judas och enligt folktron släpptes alla onda makter fria i samma stund som Frälsaren blev dömd.

Man trodde att häxorna begav sig till Blåkulla på skärtorsdagsnatten där de umgicks med den Onde och hans anhang, Först under påskaftonen eller påskdagen återvände häxorna hemåt igen. Häxorna använde sig av olika redskap som färdmedel, till exempel en bakspade, ugnsraka eller ko, eller det färdmedel som avbildas allra oftast – en kvast!

Häxprocesserna pågick fram till början av 1700-talet och 1704 avkunnades den sista domen för häxeri i Sverige.

Det var viktigt att man skyddade sig mot påskkärringarna. Man gömde och låste in redskap som en häxa skulle kunna använda som färdmedel och man kunde lägga en psalmbok på fähustaket. De påsksmällare som avfyras i modern tid har sin bakgrund i att man sköt på skärtorsdagen eller påskaftonen för att skrämma påskkärringarna.



---------------------------------------------------------------------------------------------- Tracking Code: Standard (Asynchronous) ----------------------------------------------------------------------------------------------