Nordiska djur

Förr i tiden var de vilda djuren en del av människors verklighet på ett annat sätt än idag. Björnen, vargen och de andra vilda djuren fanns i många människors närhet och livet anpassades därefter.

Björnen är Sveriges största rovdjur. Den sover nästan halva året och kan skapa oro om den kommer nära bebyggelse, även om det nästan aldrig händer att björnar attackerar människor. På skansen är björnen mest känd för sina lekfulla.

Vargen är ett hunddjur och man tror att alla dagens hundraser härstammar från varg. Vargar lever i familjeflockar där föräldradjuren är de som bestämmer. Vargen liknar en stor hund med lång kraftig nos, brett huvud, upprättstående öron och en svans med svart spets. Den har mycket långa ben med stora och kraftiga tassar. Vargen kan springa flera mil på några timmar.

Järven är en halvdålig jägare, som främst äter döda djur eller djur som andra rovdjur redan har fällt. Järven har en ganska grov kropp, ett litet huvud med en bred trubbig nos och väldigt små öron och rör sig med gungande, hoppande rörelser. Pälsen är mörkbrun och har ofta ett ljusare band längs sidorna. Tassarna är stora och fungerar precis som snöskor på vintern.

Lodjuret är Sveriges enda vilda kattdjur. I Sverige lever lodjuren främst av rådjur och renar. Lodjuret har en kort kropp med långa ben och väldigt stora tassar. Lodjurets öron kantas av svart päls som slutar i den karaktäristiska tofsen högst upp på örat. Ett vuxet lodjur är ungefär en meter långt.

Älgen är den svenska skogens största djur. Älgen är lätt att känna igen på de stora öronen, den långa mulen, hakskägget och puckeln vid manken. Pälsen varierar från mörkbrun och nästan svart till ljust brun eller grå. Benen är alltid ljust gråvita. Kalvarnas päls är rödbrun. Tjurarna är både högre och tyngre än honorna.

Bland de nordiska djuren på Skansen finns också vildsvin, visent, rödräv, gråsäl, knubbsäl, utter, berguv och lappuggla.