Tama grisar kommer från början från vildsvin och andra vilda grisar. Vi människor har tämjt grisar för att kunna äta upp dem som kött.

Grisar är faktiskt mycket kloka djur och de gillar att man kelar med dem.

Husgris
På senare år har det blivit vanligare att ha en gris hemma som sällskapsdjur, särskilt minigrisar som kommer från Asien. De är släkt med det vietnamesiska hängbukssvinet. Men tänk på att grisar också vill böka i marken och vara tillsammans med andra grisar, inte bara trippa på parkettgolv.

Användbart tryne
Grisens näsa kallas tryne. Det är bra att gräva med när grisen ska leta efter rötter, maskar, frön, sniglar och annat gott att äta nere i marken. Med sitt tryne och luktsinne, kan grisen hitta mat en halvmeter ner i jorden. Rötter, ollon,
mask och sniglar är smaskens. I Sverige har vi stora, vilda grisar, vildsvin. Ibland letar de mat i åkrar och trädgårdar. Det tycker vi inte att de ska göra. Men det vet inte vildsvinen.

Grisar och andra klövdjur
På jorden finns många klövdjur, eller partåiga hovdjur som de också kallas. De har alla minst två hovar på varje fot, inte bara en som hästarna. Till klövdjuren hör bland andra flodhästar, svin, kameler, giraffer, hjortar, slidhornsdjur och gaffelantiloper. Giraffer, hjortar, slidhornsdjur och gaffelantiloper kallas idisslare eftersom de har flera magar och stöter upp och tuggar om maten. Till slidhornsdjuren hör kor och getter. Svin, flodhästar och kameler idisslar inte. Svin, eller grisar som vi också kallar dem, har mage och tarmar som mer liknar människans.

Läs mer om Minigrisen och miljön>>

Läs mer om Minigrisen och vi>>