Lambgiftet och russgiftet är hus av gotländsk typ. Här kunde utegångsfår och hästar söka skydd och finna mat under vintertid.
Djuren kunde gå in och ut genom en öppning i undervåningen och på loftet förvarades hö och löv som användes till föda. Fårens hus kallas lambgift. Ordet kommer av de gotländska orden lamb (får) och gift (giva, ge) och är platsen där man ger foder till fåren.
Russgift är vad man kallar hästarnas hus. Russ (bagge, skogsbagge) är det gotländska ordet för häst och gift är att giva, ge. Här är alltså platsen där man ger hästarna foder.
Väggarna är av trä och golvet av jord. Både får och russ kan gå ute året om, eftersom det Gotländska klimatet är milt och djuren är tåliga. Lambgiftet kommer från Fårö norr om Gotland. Russgiftet med väggar av kalksten är en kopia av ett gift från Öja socken på södra Gotland. Russgiftet och Lambgiftet är hus av samma typ och ligger alldeles bredvid varandra på Skansen.
Från ull till raggsockor
Förr i tiden hade man egna får på nästan varje gård. Fåren klipptes både vår och höst och efter klippningen gjordes en noggrann sortering av ullen. Den grövre ullen från baggen och den finare lammullen skildes åt, likaså lades svart och vit ull för sig. Därefter kardades ullen med handkardor till luftiga rullar.
När ullen var kardad spanns den till garn. Av garnet gjordes härvor som sedan tvättades. Efter eventuell färgning kunde man nu äntligen börja sticka alla vantar, sockor, tröjor och väva tyger som familjen behövde.
Om ullen skulle användas till extra varma strumpor eller sockor blandade man i getragg, vilket också gjorde sockorna mer slitstarka och vattentäta.
Och därav benämningen raggsockor.