Fakta och information om Älvrosgården på teckenspråk.

 

 

Älvrosgården

Älvrosgården från norra Härjedalen visar hur en bondefamilj levde från 1600-talet och framåt. Här visar museipedagogen också olika hantverk som man sysslade med till vardags i köket, och berättar om maten, livet och varför sängen verkar vara så kort. Vissa sommarkvällar spelar Skansens spelmän i och utanför gården.


Här hade man boskap som den viktigaste näringen. Markerna var magra och landskapet dominerades av vidsträckta barrskogar som användes till bete och där man samlade in foder för vintern. Man arbetade också med skogsbruk, jakt, fiske och handel med bland annat med oxar. Det var viktigt för att klara försörjningen förr.


Under vintern arbetade männen i skogen och åkte på marknadsresor, och på sommaren ägnade man sig åt jordbruk och boskapsskötsel. På en gård som Älvrosgården i början av 1800-talet har man nedtecknat att det fanns en häst, fem kor, fem kalvar, fyra getter, två killingar, två bockar, elva får och två lamm.


Den kringbyggda gården består av flera hus, var och en med sin funktion. De är byggda av timmer och taken är täckta med näver och takved. I söder avgränsas gårdsplanen av en timrad gärdesgård.
Boningshuset är en parstuga med en förstuga och en liten kammare i mitten och ett stort rum på vardera sidan. Till vänster ligger vardagsstugan. Här lagades maten över öppen eld. Här slöjdade och spann man och här sov allt gårdsfolket. På sommaren brukade ungdomar, drängar och pigor ligga i fähuset eller på loftet.


Helgdagsstugan till höger om förstugan var finrummet som bara användes vid högtider och fester. Då kläddes timmerväggarna med målade bonader. Till vardags användes rummet som förvaringsutrymme.