Älvrosgården är en typisk nordsvensk bondgård. Den är sammanställd av byggnader från Älvros socken i östra Härjedalen för att på Skansen ge en bild av hur man bodde i dessa bygder under 1600- och 1700-talen och i viss utsträckning ännu i början av 1800-talet.

Aktuella öppettider här>>

Där har boskapsskötsel varit den viktigaste näringen. Markerna var magra och landskapet dominerades av vidsträckta barrskogar, som nyttjades för bete och fodertäkt. Skogsbruk i olika former, jakt och fiske samt handel, bland annat med oxar, var viktiga komplement för att klara försörjningen i äldre tider.

Under vintern arbetade männen i skogen och åkte på marknadsresor, medan sommarhalvåret ägnades åt jordbruket och boskapsskötseln. En gård av Älvrosgårdens storlek kunde i början av 1800-talet ha en häst, fem kor, fem kalvar, fyra getter, två killingar, två bockar, elva får och två lamm.

Den kringbyggda gården består av många olika hus, vart och ett med sin speciella funktion. Alla hus är byggda av timmer och taken är täckta med näver och takved. I söder avgränsas gårdsplanen av en timrad gärdesgård.

Boningshuset är en parstuga med en förstuga och en liten kammare i mitten och ett stort rum på vardera sidan. Till vänster ligger vardagsstugan. Här lagades maten över den öppna elden. Här slöjdade och spann man och här sov allt gårdsfolket. På sommaren brukade ungdomar, drängar och pigor ligga i fähuset eller på loftet.

Helgdagsstugan till höger om förstugan var finrummet, som bara användes vid högtider och fester. Då kläddes timmerväggarna med målade bonader. Till vardags användes rummet som förvaringsutrymme.

Här kan du läsa mer om Älvrosgårdens sidobyggnader>>

Här kan du läsa mer om hur man sparade på maten>>